Bekännelser

Vissa saker konsumerar jag i ärlighetens namn mer för känslan de ger mig än för smaken på dem. Trots att jag inte röker kan jag till exempel uppskatta en cigarr på nattkröken efter en god middag. På samma sätt måste jag erkänna att Dry Martini är en sådan sak som jag uppskattar mer som företeelse än för dess smak. Det är en speciell, lyxig känsla att stå med en nyupphälld iskall drajja. Urbant. Lite cocktailparty på ambassad liksom. Man får en mental smoking på sig på något sätt.

Igår bad vi Jimmy på J&B om en spritig drink. Nånting kul, bara det är spritigt. Första försöket blev en Lynchburg Lemonade. Jack Daniel's, triple sec, sour mix och sprite i longdrink-glas alltså. Rätt gott och läskande, men inte alls vad vi egentligen ville ha. Nytt försök, och varsinn Maltini landade framför oss. Som en drajja, fast med rökig whisky istället för noilly.

Det är inte ofta man blandar drinkar på rökig whisky eftersom röksmaken slår igenom så starkt. En av de vidrigaste drinkar som någonsin serverats mig var en after-dinnerdrink på bl.a Ardbeg, grädde och någon örtlikör. Det smakade myggspiral. Illasmakande bortom all beskrivning. Vad bartendern som gjorde den tänkte övergår mitt förstånd. Det här var nämligen hans tävlingsbidrag till Drink-SM där jag var funktionär (han gick inte vidare i tävlingen, om någon undrade).

Hursomhelst, Maltinin igår var inte alls illa. Tydlig röksmak, men inte så att den tog över. Rejäl bit citronskal i så att citronoljan skimrade på drinkens yta. Välbalanserad helt enkelt.

Monokrom mat

Igår rostades det rotfrukter, slogs bea och stektes entrecote. Rejäla bitar. Fem centimeter tjocka.

Rumstempererat smör i kuber är verkligen knepet för att bean inte ska försöka sig på att jävlas med en. Fast nästa gång blir det nog lite mindre vinäger, hårdare reducerat och en äggula till i. Smaken var nämligen mycket bra men konsistensen lite väl lös.

När man tittade på maten såg den lite tråkig och intetsägande ut. Fyra nyanser av brunt liksom. Men smaken, mina vänner, smaken...

Det kom ett mail...

Hej!

Lunchstället beskrev sin måndagsmat som

Sommarrullader(skinka/rostbiff) med drömsås & ris

Detta gjorde naturligtvis att när vi gick för att bjuda in grannrummet till lunch frågade vi dem "Får det lov att vara lite drömsås på skinkan?"

Det blev en kul lunch.

Andreas

Ägget är segt och lite slemmigt

45-minutersäggen visade sig vara lättare att göra än vad jag trodde. Intressant och häftig konsistens, mycket trevlig smak.

Gör dem du också.

Recept hos Lisa&Johan eller i senaste numret av Gourmet

De däringa tokiga australierna!

Som bekant är varken bristande omdöme eller dålig stilistik olagligt i Sverige. Tur det för Sydsvenskan, annars skulle Bong, deras krogrecensent(-er?) ha fällts upprepade gånger.

Noterar dock att i Australien har en tidning fällts för förtal efter att publicerat en totalsågning av en krog.

Raketbränsle

Jag är allt annat än förtjust i snobbism och petighet. Vi äter och dricker det vi gör för att vi tycker om det. Att däremot vara oförstående inför folk som har en massa saker de 'inte äter' utan att vara allergiska är något helt annat... hursomhelst, jag föredrar att prata om vad jag tycker om snarare än hur det ska vara.

Och jag tycker om min grappa olagrad. För mig är det obegripligt att fatlagra grappa i flera år så att den blir gyllengul, avrundad och vaniljig. Jag tycker hela poängen med grappa är att den ska vara rå och spritig. Det är då den gör sitt jobb, nämligen att ta bort den övermätta, dästa känslan efter en alldeles för tung middag.

Fruktig, höig och med rejäl ton av finkel. Som en örfil.

Annars tar jag hellre en cognac.

Följaktligen blir jag milt sagt konfunderad när Tasteline i sitt grappatest inte skriver vilka som är lagrade och vilka som är olagrade. Men det kanske bara är jag som är gnällig.

Om Jack Vegas

DN noterar att ålderskontrollen på de som spelar Jack Vegas inte fungerar. Är det någon som är förvånad?

Enligt min egen, högst personliga åsikt är Jack Vegas en fullkomligt vidrig företeelse som med all önskvärd tydlighet visar att Svenska Spel cyniskt försöker krama så mycket pengar som möjligt ur svaga grupper i samhället. När såg du senast en höginkomsttagare pumpa in pengar i en Jack Vegas-automat?

För krogarna är incitamenten att upplåta plats åt automaterna så starka att det är svårt att låta bli. På en genomsnittlig krog med Jack Vegas-automater står dessa i typfallet för 80-90 % av krogens totala vinst.

Det kan låta otroligt, men är tyvärr sorgligt nog sant.

Sommarsallad

Precis som planerat blev det en bra kväll på Magnus balkong i fredags. Kallt rosévin, god hallondaiquri (typ), mulligt rödvin och samtal mellan högt och lågt.

Sparris- och potatissallad med tryffeldoft
4 hungriga

Färskpotatis (mängd efter hunger)
2 buntar sparris
1 ask ruccola
1 ask körsbärstomater
2 rödlökar
50-100 g grovriven parmesan eller västerbottenost
1-2 msk råsocker
tryffelolja
balsamico
olivolja

• Börja med rödlöken: skär i smala klytor ('båtar') som blandas med rejält med balsamico (kanske ca 0.5 dl?), råsocker, en liten skvätt olivolja och ett par nypor flingsalt i en stor skål. Låt marinera medan du förbereder resten - det gör rödlöken väldigt mild och fin



• Koka potatisen och sparrisen på sedvanligt sätt



• Skär sparrisen i 4-5 cm långa bitar



• Dela stora potatisar i mindre bitar, låt de små vara hela



• Blanda ner potatisen, sparrisen, tomaterna och ruccolan i rödlöksmarinaden. Smaka av med salt och peppar



• Droppa över lite tryffelolja. Du vill inte att tryffeln ska ta över helt, bara ligga som en bakgrundssmak tillsammans med de övriga. Ringla över olivolja och blanda



• Toppa med den grovrivna osten



• Servera med valfri proteinkälla. Vi åt handskuren parmaskinka, men kall lamm-, kalv- eller fläskfilé passar också bra, precis som lax, kyckling mm

Kallt rosévin är så klart godast till.

Receptfritt

För att döva det dåliga bloggsamvetet lite slänger jag in ett foto från en helglunch i början av maj.

Varmrökt smörfisk, kokt sparris, rostad potatis och gräslöksbeurreblanc. Gjordes på frihand, inga proportioner skrevs ner.

Kallt rosévin till. Gott.

Dåligt samvete

Det är länge sen jag lagade någon mat hemma. Alltså bloggar jag inte om mat.

När jag lagar mat borta glömmer jag kameran hemma. Alltså bloggar jag inte om mat.

Det är länge sen jag blandade drinkar hemma. Alltså bloggar jag inte om drinkar.

Jag bloggar inte om andras drinkar. Alltså bloggar jag inte om drinkar.

Jag har dåligt samvete. Ska försöka ändra på det. Matlagandet, drinkblandandet och bloggandet alltså.

Tror faktiskt det finns en hyfsad chans att jag ska komma ihåg att fota maten ikväll hos Magnus.

Tryffeldoftande sallad på sparris och nypotatis med parmaskinka är planen. Och gott vin.

Sommarens gladaste överraskning är för övrigt att Peñascal är så gott trots att det är löjligt billigt.

Hoppsan!

Det är med viss förvåning jag noterar att EG-domstolen fäller svenska staten i målet om privatimporterad alkohol. Efter generaladvokatens uttalande förra året såg det ju ut som att statens linje skulle vinna.

Vad innebär då detta i praktiken?

Svårt att veta än så länge, då det är sedan tidigare klart att svensk alkoholskatt ska tas ut på privatimporterad alkohol om den inte personligen fraktas över gränsen. Den intressanta frågan kommer bli vem som är skyldig att betala in skatten; om det är leverantören så kommer dagens dom inte få några större effekter för det svenska monopolet.

Om det däremot är konsumenten som ska betala in skatten blir det nog annorlunda, och då tror jag att den grund Systembolaget och det svenska alkoholskattepolitiken står på blir skakig.

Jag har nämligen svårt att se att tullen kommer att lägga ner lika mycket resurser som idag om syftet bara är att driva in skatt, jämfört med idag då syftet är att stoppa smuggling. För det är ju det som är effekten av domen - hade staten vunnit hade det varit kriminellt att skicka alkohol med budfirma över gränsen. Nu är det bara skattepliktigt.

Dags att checka ut

Vill. ha. kallt. rosévin. i. stora. glas.

Vill. till. J&B.