fredag 7 september 2007

Äntligen!

Regeringen har nu presenterat direktiven (pdf) för en utredning om alkohollagen. En snabb genomläsning ger vid handen att direktiven verkar otroligt vettiga. Alkohollagen ska fortsatt vara en skyddslagstiftning där restriktivitet prioriteras, men inom ramen för det ska lagen moderniseras.

Bland de positiva sakerna att notera är att följande saker ska utredas:
  • Förändring av skrivelserna om kök för allsidig matlagning så att det blir möjligt att t.ex. servera alkohol på ambitiösa sushibarer
  • Tillåtande av gårdsförsäljning så att småskaliga vin- och spritproducenter kan få sälja direkt till kund på den egna gården
  • Förändring av reglerna om tillverkning så att det blir tillåtet för krogar att krydda sitt eget brännvin (läs: göra egen bäsk)
  • Skärpning av reglerna för folköl så att de under 18 får svårare att komma över folköl

Jag har tidigare utgjutit mig om alkohollagens omodernitet i många sammanhang - här och här t.ex.

torsdag 6 september 2007

Hemma igen

Pust! Hemma igen efter Interfood-mässan. För tillfället helt slut. Så där som man blir när man står upp en hel dag, och sedan sitter ett par timmar på ett tåg på det.

Har tittat på löjligt många kaffemaskiner (såväl manuella som automatiska), provat massor av viner och en hel del tequila. Samt smakat på sylt, saft, korv mm från de många småskaliga producenterna som ställde ut.

Några snabba intryck:
  • Det är förvånansvärt många gratisätare som lyckas mygla sig in trots att det är en branschmässa dit allmänheten inte ska ha intryck
  • Jag föredrar fortfarande min tequila olagrad - även när jag jämförde den med en 1600 kronors-tequila
  • VinUnic är fortfarande den bästa vinimportören. Fantastisk bredd och kvalitet
  • Baron Fuenté är för sina 167 kronor en mycket prisvärd champagne. Synd att den än så länge bara finns i beställningssortimentet

måndag 3 september 2007

Annan dryck

Noterar sorgset att en rejäl debatt om flaskvatten blossat upp både här och där. Att kalla det hela för en storm i ett vattenglas vore att vara alldeles för ordvitsigt för min smak. Mer träffande är nog att beskriva det som att sila mygg och svälja kameler.

Ja, jag håller med om att det är onödigt att dricka buteljerat vatten i tid och otid. Jag dricker själv stora mängder kranvatten och kan inte annat än skaka på huvudet åt de som inbillar sig att mineralvatten på något skulle vara nyttigare.

Men: det ovanstående ändrar inte det faktum att den stora ökningen utgörs av att folk går över från läsk till smaksatt men osötat vatten. Och DET är en utveckling som är positiv. Bra för miljön och bra för folks hälsa.

Visst vore det 'bästa' om folk tog steget från läsk till kranvatten. Men ärligt talat, hur realistiskt känns det? Vi bör inte låta det bästa bli det godas fiende. Och att många går över från läsk till flaskvatten är någonting gott.

Uppdatering: Tyvärr klassar Jordbruksverket (pdf, s. 286) smaksatt vatten som läsk vilket leder till att den här typen av artiklar publiceras

fredag 31 augusti 2007

Vardagslyx


M:s bror J är och hälsar på. Häromkvällen svängde de ihop en mycket smaklig burgare till middag till oss. Nybakat bröd, ordentligt med vitlök i färsen och grana padano ovanpå. Det behöver inte vara svårare än så.

På förekommen anledning

Eftersom SVT Mat outade mitt efternamn (trots löfte om motsatsen) har det uppstått ett behov att påpeka några saker: det här är min privata blogg, och den har ingen koppling till min arbetsgivare. Jag bloggar på min fritid och utan att få något betalt. Och så kommer det fortsätta.

Det innebär att jag blir måttligt förtjust när ett livsmedelsföretag letar rätt på min jobbadress och börjar skicka reklam dit. Om ni vill nå mig rekommenderar jag kommentarsfältet. I undantagsfall går det även att använda mailadressen till höger.

Uppiggande


Som alltid en trevlig fredagskväll på JB. Mustig oxsvansragú och ett par goda öl från Nils Oscar. Väl hemkommen behövde jag något som piggade up lite. Så trots att jag egentligen ogillar fenomenet att kalla allt möjligt för martini faller jag ändå till föga och kallar denna drink:

Midnight Martini
per person

3 cl vodka
1,5 cl kaffelikör
0,5 cl pernod
  • Skaka med mycket is
  • Sila upp i cocktailglas

Var försiktig med mängden pernod. Den tar väldigt lätt över drinken. Lägg för övrigt märke till att kondensen på utsidan av shakern har frusit. När det händer vet man att drinken är ordentligt kall...

Lästips

Om ni är intresserade av det fascinerande fenomenet förfalskat vin rekommenderar jag att ni läser den här artikeln. Mycket lång men mycket läsvärd.

Hej

Välkomna hit ni nya läsare. Misstänker att ni hittat hit från Mat. På sistonde har jag nästan uteslutande bloggat om drinkar, men det är nog mest en tillfällighet. Inspirationen kom väl över mig antar jag. Det blir nog bättre balans med matinlägg framöver, även om jag ska se till att fortsätta skriva om dryck också. Fortsätt gärna läsa, och skriv inte minst i kommentarsfältet.

tisdag 28 augusti 2007

Förhandstips

Försäljningen av rosévin har sannolikt slagit alla rekord i år. Själv har jag dragit mitt strå till stacken med en inte oansenlig konsumtion under våren och sommaren. Som ett brev på posten kommer nu motreaktionen: kampanjen mot rosé har startat. I de trendiga kolumnerna kan vi följaktligen vänta oss att snart få läsa att rosé inte längre är Rätt.

måndag 27 augusti 2007

Whiskey Sour

En av de klassiska drinkarna som helt klart förtjänar att drickas mer än vad den gör. Enkel och snabb, det enda som kan vara lite struligt är äggvitan. Drinken blir bäst på bourbon eller rye, men även skotsk blended funkar helt ok.

Whiskey Sour
per person

5 cl whiskey (helst bourbon)
1/2 pressad citron (~5 cl)
1/2 tsk florsocker
äggvita (1 äggvita räcker till 4-5 drinkar ungefär)

  • Pressa citronen
  • Häll samtliga ingredienser i en shaker med mycket is
  • Skaka kraftigt i 5-10 sekunder. Äggvitan ger ett kraftigt vitt skum när den skakas.
  • Sila ner i ett lågt glas. Utan is om du vill vara riktigt formell.

Som synes på bilden äger jag inget bra lowball- eller oldfashioned-glas. Alltså använder jag cognacskupa. Det går bra det med.

Allmän barkunskap 4 - triple sec

Av ett tidigare inlägg bör det ha framgått att triple sec är en väldigt användbar ingrediens. Tänkte det kunde vara en poäng att säga ett par ord till om den.

Triple Sec är ett så kallat degenererat varumärke, dvs det som ursprungligen var namnet på en specifikt märke har med tiden kommit att bli benämningen på alla produkter med liknande egenskaper. Precis som t.ex. jeep eller thermos.

Hursomhelst, triple sec började tillverkas i Frankrike under första halvan av artonhundratalet av apelsiner från västindien. Som de flesta andra likörer vi använder i drinkar är den egentligen gjord för att drickas ren, men i takt med att vi fått smak för allt torrare drycker har användningsområdet allt mer kommit att bli som drinkingrediens.

De exakta tillverkningsmetoderna varierar från producent till producent, men generellt sett innebär tillverkningsprocessen att apelsinskal lakas ur i sprit (eller mäsk) som sedan destilleras och sötas. En relativt finstämd smak av apelsin och pomerans är alltså den typiska smaken på triple sec, ibland med en upplevd smak även av andra citrusfrukter. Och det är just sötman och citrustonerna som gör att den passar så bra i drinkar.

Vilken ska man då använda? Tja, det är i ärlighetens namn inte så noga.

Stiernan är den billigaste triple secen på Systembolaget (348 kr/liter). Prisvärt budgetalternativ med bra smak.

Cointreau är lite dyrare (421 kr/liter) och kanske lite komplexare i smaken.

Bols (370 kr/liter) är väligt populär på barer, särskilt sedan den nya flaskan lanserades - den är formad som en jongleringskägla och fungerar därför bra till flairing (att jonglera och trixa med flaskor, glas mm). På Systembolaget finns den tyvärr bara i beställningssortimentet.


Själv köper jag Cointreau när jag handlar utomlands (eller 'taxfree') men Stiernan när jag handlar på systembolaget.

fredag 24 augusti 2007

Pausfilm



Det här är visserligen ungefär så off-topic som något kan vara, men eftersom det är bland det roligaste sett på år och dar lägger jag upp det ändå.


Uppdatering: fick ett meddelande om possible copyright infringement på videon ovan, så jag provar en annan länk.

onsdag 22 augusti 2007

Aja baja!

Note to self: om man, i berusat tillstånd, med famnen full av mangold som smygskördats i en park blir skjutsad på en cykel är det överhängande risk att man kraschar.

tisdag 21 augusti 2007

Barbesök

I afton återfinns jag och vännen Magnus sittandes i baren på Judit&Bertil. Kom gärna förbi och säg hej. Eller gör oss sällskap.

Uppdatering: från ca 17

måndag 20 augusti 2007

Mai Tai



Den här drinken är en en av de verkligt klassiska tiki-drinkarna. Tiki-barerna var ett fenomen av sällan skådat slag; från att Don the Beachcomber öppnade 1933 så levde tikikulturen i nästan 50 år. Söderhavet var det övergripande temat med rom, hula-hula, palmer och allt annat som hör till.

Den ursprungliga Mai Tai:n går inte att blanda idag. Helt enkelt eftersom den ursprungliga rommen inte går att få tag på. Och även om den hade gått att köpa hade det varit rätt onödigt att blanda drinkar på 17-årig rom. Sån ska helt enkelt drickas rent.

Det här receptet är på intet sätt ett orginalrecept. Men gott är det. Och det är sannolikt något åt det här hållet du kommer få om du beställer en Mai Tai på krogen idag.

Mai Tai för hemmabaren
per person

4 cl mörk rom
1 cl triple sec
1 cl amaretto
1 cl grenadin
6 cl apelsinjiuice

  • Skaka med mycket is
  • Sila ner i ett glas fyllt med is
  • Servera med sugrör
  • Njut och dröm dig bort

söndag 19 augusti 2007

Allmän barkunskap 3 - generisk cocktail

Jaha, då vi åtminstone till viss del rett ut vad en cocktail är kan det vara på sin plats att ta upp hur man gör sig en cocktail.

Låt oss alltså börja med grundreceptet. Jag ger er:

Den generiska cocktailen
per person

3cl valfri spritbas
2 cl triple sec
3 cl färkspressad lime eller citron


Om du blandar på gin får du en White Lady
Rom ger dig en Daiquiri
Cognac ger dig en Sidecar
Lika delar rom och cognac ger dig en Between the Sheets
Tequila ger dig en Margarita (om du saltar kanten)
Apricot Brandy ger dig en After Supper Cocktail
Vodka ger dig en Cosmopolitan om du tillsätter lite tranbärsjuice

Och så vidare. Jag tror ni förstår idén...

Överkurs om is

Bloggen ctail utvecklar på ett bra sätt det jag tidigare skrev om is. Omutifallatt någon skulle råka ha ett specialintresse för is och termodynamik kan det kanske vara kul att veta varför is är så bra på att kyla dryck utan att göra drycken vattnig.

Svaret är att det handlar om smältentalpi. För att ett ämne ska byta aggregationstillstånd från fast till flytande räcker det inte med att det når smältpunkten, utan det krävs betydligt mer energi än så. I fallet is är den specifika smältentalpin 334 kJ/kg.

I begripliga termer innebär det att det går åt lika mycket energi att omvandla 0-gradig is till 0-gradigt vatten som det går åt att värma det 0-gradiga vattnet till 80 grader. Det är den energiåtgången för att smälta isen som gör det så mycket effektivare att kyla med is än att kyla med kall vätska.

Skål då!

Allmän barkunskap 2 - Dry Martini


Drajja. Drinkarnas drink. Kungen av cocktails. Få drinkar är lika mytomspunna som dry martini. Få drinkar pratas det lika mycket strunt om.

Låt oss börja med att säga det klart och tydligt: det finns inget "rätt" recept. Det finns vissa konventioner, men framförallt handlar det om personlig smak och estetik när du ska välja dina proportioner och, till viss del, ingredienser.

Den ursprungliga dry martinin bestod av allt att döma av lika delar gin och torr vermouth med ett par stänk orange bitter. Åtminstone gör det första kända nedskrivna receptet det. 1907 var året, vilket falsifierar den mest kända myten om martinins uppkomst, nämligen den att den första blandades åt Rockefeller av bartendern Martini di Arma di Taggia.

Hursom, med tiden slutade bittern ingå i standardreceptet, och någonstans i mitten av 1900-talet sjönk mängden vermouth i receptet dramatiskt. I framkant av den utvecklingen låg sådana som Hemingway och Churchill. Från att ha varit hälften av mängden minskade vermothen i standardreceptet till någonstans mellan 1/4 och 1/15 beroende på vem man frågar, och detta på bara något decennium.

Hur ska det vara då? Ska det vara en på tre, en på sju eller en på trettiotvå? Räcker det kanske med att det står en öppen flaska noilly i samma rum som det kylda cocktailglaset? Ska man nöja sig med att låta en solstråle lysa igenom (den oöppnade) vermouthflaskan ner i glaset? Eller kanske ringa sin bror i australien och be honom snegla på en flaska noilly?

Låt oss vara ärliga. Vill man inte ha någon annan smak än gin i sin drink är det nog bäst att man faktiskt dricker sin gin rent. Vermouthen behövs med andra ord för att det ska vara en dry martini. Att tävla i att dricka sin drajja så torr som möjligt är faktiskt bara fånigt. Med detta sagt vill jag bara upprepa vad jag sa i inledningen: den exakta mängden är en fråga om personliga preferenser.

Om vi håller oss till det som ändå får anses som konsensus så bör en dry martini bestå av gin, vermouth, oliv samt citronskal. Inget annat. Sen får du helt enkelt prova dig fram till dina egna proportioner. Personligen föredrar jag den på detta vis:

Dry Martini
per person

5 cl gin (helst Tanqueray Export)
1 cl Noilly Prat Vermouth
1 oliv + några ml spad
Citronskal, ca 3*1 cm (kan i nödfall uteslutas)
  • Häll gin och vermouth över rejält med is
  • Rör om noggrannt
  • Sila upp i cocktailglas
  • Spetsa oliven på tandpetare och lägg i. Det är bara trevligt om det följer med några milliliter spad
  • Skär en bit skal från en tvättad citron. Vrid citronskalet över drinken och släpp ner. Detta gör att det lägger sin en tunn hinna av citronolja på drinkens yta vilket ger en svag men delikat smak
  • Drick innan drajjan blir varm

Sen till den ständiga frågan: ska man skaka eller röra? Återigen florerar det otroligt mycket myter om vad som händer om man begår helgerånet att skaka sin drajja. Praktiskt taget alla dessa är bara strunt. Eftersom det är ytterst sällan en drajja blandas på gin från en helt nyöppnad flaska så är spriten redan mättad med syre. Du kommer alltså inte påverka smaken nämnvärt*. Det du däremot påverkar om du skakar drajjan är att den blir grumlig. Vilket inte är lika snyggt. Rör följaktligen.

*Om du inte tror mig är jag beredd att utmana dig. Jag är beredd att slå vad om en hel kvälls konsumtion av dry martini att det inte finns någon som kan skilja en rörd och en skakad drajja i ett blindtest. Sätt gärna emot.

lördag 18 augusti 2007

Allmän barkunskap - cocktail

Tänkte det kunde vara dags att köra en serie inlägg om lite allmän bar-, drink- och cocktailkunskap. Hojta gärna till i kommentarsfältet om det är något du undrar över eller vill att jag ska ta fördjupa mig mer i eller så.

Låt oss börja med vad en cocktail är. Ordets ursprung är höjt i dunkel med många olika fantasifulla teorier. Sanningen är dock att ingen faktiskt vet, men klart är iallafall att ordet använts i tryck redan tidigt 1800-tal (1806 sägs det för att vara exakt), vilket gör att de vanligaste teorierna om ursprunget är felaktiga eftersom de tar upp händelser som inträffat långt senare.

När ordet kom till spelar egentligen mindre roll, viktigare är trots allt när cocktailen i dess nuvarande form började drickas. Där är historien betydligt entydigare - det är under den amerikanska förbudstiden 1920-33 som cocktailens guldålder startar. Förbudet mot alkohol gjorde att folk flockades på de lönnkrogar som sålde hembränt och smuggelsprit. Den i många fall mycket dåliga kvaliteten på spriten som såldes (eftersom den var hembränd) gjorde att den smakade hemskt. Följaktligen började lönnkrogarna blanda i juicer och andra smaksättare för att få spriten drickbar. Voilá, cocktailen som vi känner den var född. Samt gjorde stor succé.

Så vad ska då en cocktail innehålla? Tja, det finns ingen allomfattande definition, men den bör vara spritstark (till skillnad från en longdrink/grogg). En bra tumregel är att en cocktail bör bestå av någonting starkt, någonting sött, någonting surt och någonting svagt.

Det starka är spritbasen. Gin, vodka, rom, tequila, whisk(e)y och cognac är de vanligaste, men även calvados, absinth mm förekommer

Det söta kan komma från exempelvis likör, juice, socker, honung eller från sockerlag. I barer är det vanligt att man använder smaksatt sockerlag (syrups) där Monin är det överlägset största märket. De produkterna är dock svåra att få tag på som privatperson.

Det sura är oftast pressad lime eller citron. Vissa barer använder sig av en färdig produkt som kallas sour mix för att spara tid. Sorgligt nog, för smaken på sour mix är inte närheten av färskpressad citrus.

Det svaga kan vara vin, champagne, juice, mineralvatten/soda eller helt enkelt bara det vatten som smälts av från isen när man skakar eller rör sin cocktail. I söta after-dinnerdrinkar används även grädde och andra mejeriprodukter.

Som ni ser finns det en betydande överlappning mellan de olika kategorierna, särskilt som en och samma ingrediens kan tillföra flera delar - juice ger ofta både sötma, viss syra och det svaga.

Praktiskt taget alla de ingredienser som normalt används i drinkar ryms i kategorierna ovan. Utom en. Men den är så viktig att den kräver en helt egen text längre fram. Den ingrediensen är bittern.

fredag 17 augusti 2007

Preview

Om jag inte hade varit dum nog att lämna fotot i fråga på min jobbdator så hade jag bloggat om crème brûléen med rabarbersorbet som jag gjorde för ett litet tag sedan. Men nu får det tydligen vänta åtminstone tills nästa vecka. Nåväl.

Jag får väl helt enkelt nöja mig med att tipsa om Nederburgs dessertvin som tillbehör. Passar fantastiskt till den här typen av desserter.