fredag 17 augusti 2007

Ny drink tydligen


Jag hade ett distinkt minne att bara häromdan ha läst ett recept på en cocktail innehållande gin, grapefrukt och grenadin, så jag tog och blandade mig en sådan. När jag sedan satte mig ner för att blogga om den och försökte hitta receptet insåg jag efter att tag att jag uppenbarligen mindes fel. Vad det än vad för ett tilltalande recept jag läst så bestod det definitivt inte av just gin, grapefrukt och grenadin.

Nåväl, en god, smaklig och balanserad drink blev det som är väl värd att rekommendera. Eftersom den här blandningen inte verkar förekomma* i databaserna så får vi väl ge den ett namn också. Jag ger er:

Pink Friday

5 cl gin
3 cl grapefruktjuice

  • Skaka i shaker med mycket is

  • Sila upp i cocktailglas

*Jo, jag vet att det finns någon som kallar den blandningen för Southern Bride ute på nätet. Personen ifråga är en mupp. Southern Bride innehåller Maraschino.

Om is


Jag har upprepade gånger påpekat att det är viktigt att använda mycket is när man blandar drinkar, men innan jag började göra det själv förstod jag inte precis hur viktigt det faktiskt är. Framförallt störde jag mig på att alla som skrev om drinkar verkade förutsätta att man hade obegränsad tillgång till is, dvs i praktiken en ismaskin.

För de flesta av oss ser tillvaron inte ut på det sättet - de flesta jag känner har en, två eller tre plastformar för iskuber stående i frysen. Den sorgliga sanningen är att det inte räcker långt om man ska blanda mer än två drinkar samma kväll. Följaktligen snålar folk med isen för att den inte ska ta slut (för då blir det ju drinkar helt utan is...).

Alltså gäller det att hitta vägar för att se till att ha mycket is hemma. Om man ska ha fest och bjuda på bål kan man t.ex ta ett tomt glasspaket och fylla med vatten som man fryser. På det viset har man en isklump på 1-1.5 kilo - och en sådan håller en rejäl skål med bål kall i flera timmar.

Tillgången på iskuber å sin sida löser man enklast genom en bra mise en place. Jag har alltid en tom glassbytta fylld med iskuber stående i frysen. På det sättet slår jag två flugor i en smäll; jag mer än fördubblar mängden iskuber jag har i frysen, och jag gör isen lätttillgänglig.

Istället för att hålla på att bråka med en iskubsform för att få ut lagom mängd is utan att det hamnar iskuber i hela köket så har jag en bytta där jag bara kan grabba en näve isbitar vid behov.

torsdag 16 augusti 2007

Klargörande

Till dig som googlade hit igår i jakt på sätt att träna bort sidfläsket: här kommer du aldrig hitta det du letar efter. Däremot ett och annat sätt att använda sidfläsk.

Grenadintest

Man kan ju inte göra sin egen grenadin och sedan inte testa den. Följaktligen blev det varsin Tequila Sunrise som sängfösare igår.

Resultatet? Över förväntan. Grenadinen tillför definitivt en massa smaker som inte finns i de usla köpevarianterna. Påminner nästan om campari i smaken, fast med betydligt lägre beska.

Tequila Sunrise
2 personer

10 cl tequila
2-3 dl god apelsinjuice
~3 cl grenadin
  • Lägg ordentligt med is i två longdrinkglas. Häll över tequilan och apelsinjuicen och rör om. En bra grundregel är att lättflytande, kolsyrade ingredienser som tonic inte behöver röras för att blandas bra, medan mer trögflytande vätskor som juice behöver röras för att blandas ordentligt med spriten
  • Häll försiktigt ner 1-2 cl grenadin i varje glas.

Om du häller grenadinet rakt ner försiktigt bör du få en snygg successiv färgförändring från botten av glaset. Om du vill få ner all grenadin i botten på glaset så sätt ner ett sugrör eller en långskaftad tesked och häll grenadinen längs med skaftet.

onsdag 15 augusti 2007

Kanske i ett källarförråd nära dig


Någonstans i södra Sverige står det 20 liter mjöd i ett källarförråd och slutjäser i halvlitersflaskor. Om de mot förmodan skulle explodera kommer det lukta och klibba något rent otroligt.
Vi gissar att mjöden är i häradet 16-18% stark eftersom vi använt ungefär 10 kg honung till de 20 literna färdig mjöd. Som vi sedan gett bort i bröllopspresent.
Själv tänker jag vänta ett antal veckor eller månader innan jag korkar upp någon av de tre flaskor jag behållit själv. Hoppas bara de inte exploderar i min klädkammare innan dess...

Underligt krogbesök


När åt ni senast en strut från Hemglass på krogen?

Jag gjorde det senast i fredags.

Drink till mat

Vi stod där häromkvällen M och jag med nybakat bröd och en skål ihopslängd kräftskagen när vi insåg att vi varken hade vitt vin eller öl hemma. Rödvin och skaldjur kändes inte som en kombination som skulle få oss på särskilt gott humör, så nu gällde det att tänka fort.

Följaktligen stod jag länge fundersam framför spritförrådet och undrade vad jag skulle kunna hitta på. Vi behövde något som inte var för spritstarkt, inte för sött och som kunde lyfta fram smaken på skagenröran snarare än att slå ihjäl den.

Lösningen blev en variant på Tom Collins. Tom Collins är en av de där klassiska drinkarna som knappt dricks längre, trots att den är både god och lätt att göra.

Eftersom en liten klocka längst bak i huvudet ringde och påminde mig om att skaldjur och vanilj är en trevlig kombination fick vaniljsocker ersätta det vanliga florsockret i vår Tom Collins.

Resultatet? Succé! Frisk och läskande drink med hög syra som passade lika bra före maten som till maten.


Vanilla Collins
2 personer

10 cl Gin
1 citron, pressad
1 tsk vaniljsocker
~2 dl mineralvatten


  • Lägg ordentligt med is i en cocktailshaker. Snåla inte - drinken blir vattnig om du använder för lite is. Häll ner gin, citron och vaniljsocker och skaka frenetiskt några sekunder. Om du har tabbat dig genom att hälla ner mineralvattnet kommer du märka det genom att shakern exploderar i händerna på dig och sprider kolsyrad drink över hela rummet

  • Fyll två longdrinkglas med is och sila över blandningen från shakern.

  • Fyll upp med mineralvatten. Kolsyran kommer nu lyfta upp fruktköttet från citronen till ett skum på ytan. Det ska vara så.

  • Njut

Självklart kan du variera dig genom att använda olika smaksatta mineralvatten - jag tycker t.ex den här drinken blir väldigt god med Ramlösa Skogshallon.

Grenadin

Grenadin är en av de produkter som finns i varenda bar. Precis som med Angostura så går det inte åt mycket på de flesta barer, men det bara måste finnas hemma. En Tequila Sunrise utan grenadin vore, ja fånig helt enkelt.

Grenadin används framförallt för att ge drinkar en röd färg, men även för att söta och i vissa fall också som en smaksättare. För ett par månader sedan fick jag en fråga om ifall jag kunde rekommendera någon bra grenadin för hemmamarknaden.

Efter att ha rådbråkat mitt minne ett bra tag insåg jag att jag faktiskt inte kunde det - Rose´s och Saturnus är horribla varianter av färgat, smaksatt vatten med förtjockningsmedel. Inte ett spår av granatäpple i dem inte! Monin å sin sida är hart när omöjligt att få tag på i detaljhandeln (finns dock att via köpa via nätet).

Vad göra? Egen så klart!

Grenadin
mer än du någonsin behöver

3+1 dl Granatäppeljuice
3 dl socker

  • Sjud 3 dl granatäppeljuice på låg värme tills ungefär hälften återstår. Koka inte!
  • Tillsätt sockret och rör om tills det löst sig
  • Häll i den sista decilitern juce. På det här sättet får du en mer koncentrerad grenadin som ändå har fräschören från okokt juice.
  • Häll upp i en ordentligt ren flaska och förvara i kylen

Granatäppeljuice finns numera på Hemköp, Coop mfl, annars kan du alltid lita på att din lokala butik med ägare från mellanöstern har det i sortimentet. Det höga sockerinnehållet gör att din grenadin bör hålla sig i praktiken hur länge som helst i kylen, men om den börjar jäsa eller mögla ska du så klart slänga den.

torsdag 28 juni 2007

Bekännelser

Vissa saker konsumerar jag i ärlighetens namn mer för känslan de ger mig än för smaken på dem. Trots att jag inte röker kan jag till exempel uppskatta en cigarr på nattkröken efter en god middag. På samma sätt måste jag erkänna att Dry Martini är en sådan sak som jag uppskattar mer som företeelse än för dess smak. Det är en speciell, lyxig känsla att stå med en nyupphälld iskall drajja. Urbant. Lite cocktailparty på ambassad liksom. Man får en mental smoking på sig på något sätt.

Igår bad vi Jimmy på J&B om en spritig drink. Nånting kul, bara det är spritigt. Första försöket blev en Lynchburg Lemonade. Jack Daniel's, triple sec, sour mix och sprite i longdrink-glas alltså. Rätt gott och läskande, men inte alls vad vi egentligen ville ha. Nytt försök, och varsinn Maltini landade framför oss. Som en drajja, fast med rökig whisky istället för noilly.

Det är inte ofta man blandar drinkar på rökig whisky eftersom röksmaken slår igenom så starkt. En av de vidrigaste drinkar som någonsin serverats mig var en after-dinnerdrink på bl.a Ardbeg, grädde och någon örtlikör. Det smakade myggspiral. Illasmakande bortom all beskrivning. Vad bartendern som gjorde den tänkte övergår mitt förstånd. Det här var nämligen hans tävlingsbidrag till Drink-SM där jag var funktionär (han gick inte vidare i tävlingen, om någon undrade).

Hursomhelst, Maltinin igår var inte alls illa. Tydlig röksmak, men inte så att den tog över. Rejäl bit citronskal i så att citronoljan skimrade på drinkens yta. Välbalanserad helt enkelt.

Monokrom mat

Igår rostades det rotfrukter, slogs bea och stektes entrecote. Rejäla bitar. Fem centimeter tjocka.

Rumstempererat smör i kuber är verkligen knepet för att bean inte ska försöka sig på att jävlas med en. Fast nästa gång blir det nog lite mindre vinäger, hårdare reducerat och en äggula till i. Smaken var nämligen mycket bra men konsistensen lite väl lös.

När man tittade på maten såg den lite tråkig och intetsägande ut. Fyra nyanser av brunt liksom. Men smaken, mina vänner, smaken...

måndag 25 juni 2007

Det kom ett mail...

Hej!

Lunchstället beskrev sin måndagsmat som

Sommarrullader(skinka/rostbiff) med drömsås & ris

Detta gjorde naturligtvis att när vi gick för att bjuda in grannrummet till lunch frågade vi dem "Får det lov att vara lite drömsås på skinkan?"

Det blev en kul lunch.

Andreas

onsdag 20 juni 2007

Ägget är segt och lite slemmigt


45-minutersäggen visade sig vara lättare att göra än vad jag trodde. Intressant och häftig konsistens, mycket trevlig smak.

Gör dem du också.

Recept hos Lisa&Johan eller i senaste numret av Gourmet

De däringa tokiga australierna!

Som bekant är varken bristande omdöme eller dålig stilistik olagligt i Sverige. Tur det för Sydsvenskan, annars skulle Bong, deras krogrecensent(-er?) ha fällts upprepade gånger.

Noterar dock att i Australien har en tidning fällts för förtal efter att publicerat en totalsågning av en krog.

tisdag 19 juni 2007

Raketbränsle

Jag är allt annat än förtjust i snobbism och petighet. Vi äter och dricker det vi gör för att vi tycker om det. Att däremot vara oförstående inför folk som har en massa saker de 'inte äter' utan att vara allergiska är något helt annat... hursomhelst, jag föredrar att prata om vad jag tycker om snarare än hur det ska vara.

Och jag tycker om min grappa olagrad. För mig är det obegripligt att fatlagra grappa i flera år så att den blir gyllengul, avrundad och vaniljig. Jag tycker hela poängen med grappa är att den ska vara rå och spritig. Det är då den gör sitt jobb, nämligen att ta bort den övermätta, dästa känslan efter en alldeles för tung middag.

Fruktig, höig och med rejäl ton av finkel. Som en örfil.

Annars tar jag hellre en cognac.

Följaktligen blir jag milt sagt konfunderad när Tasteline i sitt grappatest inte skriver vilka som är lagrade och vilka som är olagrade. Men det kanske bara är jag som är gnällig.

Om Jack Vegas

DN noterar att ålderskontrollen på de som spelar Jack Vegas inte fungerar. Är det någon som är förvånad?

Enligt min egen, högst personliga åsikt är Jack Vegas en fullkomligt vidrig företeelse som med all önskvärd tydlighet visar att Svenska Spel cyniskt försöker krama så mycket pengar som möjligt ur svaga grupper i samhället. När såg du senast en höginkomsttagare pumpa in pengar i en Jack Vegas-automat?

För krogarna är incitamenten att upplåta plats åt automaterna så starka att det är svårt att låta bli. På en genomsnittlig krog med Jack Vegas-automater står dessa i typfallet för 80-90 % av krogens totala vinst.

Det kan låta otroligt, men är tyvärr sorgligt nog sant.

onsdag 13 juni 2007

Sommarsallad

Precis som planerat blev det en bra kväll på Magnus balkong i fredags. Kallt rosévin, god hallondaiquri (typ), mulligt rödvin och samtal mellan högt och lågt.

Sparris- och potatissallad med tryffeldoft
4 hungriga

Färskpotatis (mängd efter hunger)
2 buntar sparris
1 ask ruccola
1 ask körsbärstomater
2 rödlökar
50-100 g grovriven parmesan eller västerbottenost
1-2 msk råsocker
tryffelolja
balsamico
olivolja



  • Börja med rödlöken: skär i smala klytor ('båtar') som blandas med rejält med balsamico (kanske ca 0.5 dl?), råsocker, en liten skvätt olivolja och ett par nypor flingsalt i en stor skål. Låt marinera medan du förbereder resten - det gör rödlöken väldigt mild och fin


  • Koka potatisen och sparrisen på sedvanligt sätt


  • Skär sparrisen i 4-5 cm långa bitar


  • Dela stora potatisar i mindre bitar, låt de små vara hela


  • Blanda ner potatisen, sparrisen, tomaterna och ruccolan i rödlöksmarinaden. Smaka av med salt och peppar


  • Droppa över lite tryffelolja. Du vill inte att tryffeln ska ta över helt, bara ligga som en bakgrundssmak tillsammans med de övriga. Ringla över olivolja och blanda


  • Toppa med den grovrivna osten


  • Servera med valfri proteinkälla. Vi åt handskuren parmaskinka, men kall lamm-, kalv- eller fläskfilé passar också bra, precis som lax, kyckling mm



Kallt rosévin är så klart godast till.

fredag 8 juni 2007

Receptfritt


För att döva det dåliga bloggsamvetet lite slänger jag in ett foto från en helglunch i början av maj.

Varmrökt smörfisk, kokt sparris, rostad potatis och gräslöksbeurreblanc. Gjordes på frihand, inga proportioner skrevs ner.

Kallt rosévin till. Gott.

Dåligt samvete

Det är länge sen jag lagade någon mat hemma. Alltså bloggar jag inte om mat.

När jag lagar mat borta glömmer jag kameran hemma. Alltså bloggar jag inte om mat.

Det är länge sen jag blandade drinkar hemma. Alltså bloggar jag inte om drinkar.

Jag bloggar inte om andras drinkar. Alltså bloggar jag inte om drinkar.

Jag har dåligt samvete. Ska försöka ändra på det. Matlagandet, drinkblandandet och bloggandet alltså.

Tror faktiskt det finns en hyfsad chans att jag ska komma ihåg att fota maten ikväll hos Magnus.

Tryffeldoftande sallad på sparris och nypotatis med parmaskinka är planen. Och gott vin.

Sommarens gladaste överraskning är för övrigt att Peñascal är så gott trots att det är löjligt billigt.

tisdag 5 juni 2007

Hoppsan!

Det är med viss förvåning jag noterar att EG-domstolen fäller svenska staten i målet om privatimporterad alkohol. Efter generaladvokatens uttalande förra året såg det ju ut som att statens linje skulle vinna.

Vad innebär då detta i praktiken?

Svårt att veta än så länge, då det är sedan tidigare klart att svensk alkoholskatt ska tas ut på privatimporterad alkohol om den inte personligen fraktas över gränsen. Den intressanta frågan kommer bli vem som är skyldig att betala in skatten; om det är leverantören så kommer dagens dom inte få några större effekter för det svenska monopolet.

Om det däremot är konsumenten som ska betala in skatten blir det nog annorlunda, och då tror jag att den grund Systembolaget och det svenska alkoholskattepolitiken står på blir skakig.

Jag har nämligen svårt att se att tullen kommer att lägga ner lika mycket resurser som idag om syftet bara är att driva in skatt, jämfört med idag då syftet är att stoppa smuggling. För det är ju det som är effekten av domen - hade staten vunnit hade det varit kriminellt att skicka alkohol med budfirma över gränsen. Nu är det bara skattepliktigt.

fredag 1 juni 2007

Dags att checka ut

Vill. ha. kallt. rosévin. i. stora. glas.

Vill. till. J&B.

torsdag 31 maj 2007

5 poäng alkohollagstiftning

Som väntat har Kvarnen fått inhibition på socialtjänstnämndens beslut om att dra in deras utskänkningstillstånd. Att inhibitionen är väntad beror på att ärenden om ordning och nykterhet är notoriskt svårbedömda. Dessutom är nog ifrågasättandet av ägarens personliga lämplighet värt att pröva i rätten det också.

Märk väl att inhibitionen inte innebär att krögaren automatiskt kommer vinna, utan endast att länsrätten anser utgången oviss i dagsläget. Utan inhibition går i allmänhet en krog i konkurs nästintill omedelbart eftersom intäkterna försvinner. Även matintäkterna, eftersom matgästerna ofta vill kunna ta en öl till maten.

Utgifterna är däremot på kort sikt desamma - hyra och löner ska betalas, moms och arbetsgivaravgifter ska in. Eftersom skatterna betalas i efterskott och många krogar har en väldigt liten buffert är det många som får svårt med de betalningarna när intäkterna försvinner.

Så en inhibition innebär bara att verksamheten kan fortsätta att drivas i väntan på avgörandet i rätten.


Lite bakgrund:
I alkohollagen ställs krav på att servering av alkohol inte får orsaka olägenhet i fråga om ordning och nykterhet, samt att utskänkning skall ske återhållsamt. I klartext innebär det att om gästerna är eller blir för fulla på en restaurang så förlorar den sitt serveringstillstånd.

Utrymmet för godtycke i bedömningen om huruvida krogen brutit mot dessa krav är naturligtvis väldigt, väldigt stort. Det är enskilda poliser och tjänstemän på Tillståndsenheten som bedömer berusningsgraden på gästerna. Ofta utan att själva ha pratat med den förment överserverade personen.

Som utomstående är det i praktiken omöjligt att veta hur mycket kommunen har på fötterna (vad görs gällande, vad är dokumenterat, vad bestrider/erkänner krogen osv?), men att sådana här fall går vidare till länsrätten är närmast legio. På kommunen är det nämligen politikerna i socialnämnden (eller annan kommunal nämnd, vilken varierar från kommun till kommun), dvs fritidspolitiker i de flesta fall, som beslutar om att bevilja och återkalla tillstånden.

Utöver kraven på ordning och nykterhet ställs krav på personlig lämplighet för alla personer med ett betydande inflytande i rörelsen. Det innebär i normalfallet att ingen av ägarna, ledamöterna av bolagets styrelse eller anställda på för hög nivå (i praktiken VD eller motsv.) får vara dömda för ekonomisk brottslighet eller grova brott.

I det här fallet gör mediauppgifter gällande att ägaren är dömd för häleri för att ha befattat sig med färgade sedlar, sammanlagt ett par hundralappar. Det ska bli väldigt intressant att se vad länsrätten (kanske även senare kammarrätt och regeringsrätt) kommer fram till.

Vad jag känner till har det inte prövats om häleri på så här låg summa skall betraktas som diskvalificerande eller ej, men jag kan ha fel. Har inte orkat bläddra igenom alla prejudicerande domar.

Det vanligaste skälet att återkalla ett utskänkningstillstånd är annars bristande ekonomisk lämplighet, dvs skatteskulder. Här är kraven benhårda, en krog som inte betalar skatten i tid blir väldigt snabbt av med sitt tillstånd, och kan i praktiken glömma att vinna ett överklagande eftersom sakfrågan är oomstridd (ej betalat i tid) till skillnad från fallen ovan då det ofta tvistas om vad som egentligen hänt (i.e. hur fulla var gästerna egentligen?)

I alkohollagen ställs det ju dessutom krav på att lokalerna ska vara godkända ur brandsäkerhetssynpunkt och som livsmedelslokaler, samt att köket skall klara kraven på allsidig matlagning (vilket jag utgjutit mig om tidigare). Men det är väldigt ovanligt att någon blir av med sitt tillstånd på grund av brister på de punkterna.


p.s Jag hittade även tillståndsenhetens tjänsteutlåtande inför socialtjänstnämndens sammanträde. Om nu någon är patologiskt nyfiken. d.s

Tillägg: när jag läser utlåtandet lite nogrannare ser jag att gäster LOB:ats av polisen i genomsnitt en gång varannan månad. Huruvida det är acceptabelt eller inte att en gäst lyckas bli plakat en gång varannan månad kan man ju diskutera...

Länktips

Som vanligt är Freddi både rasande och rasande rolig.

onsdag 30 maj 2007

Närkontakt

Jag har inte besökt Kolmårdens nya attraktion Tiger World, men jag har sett reklamen längs E4:an när jag körde till och från Malmö i helgen. Nu noterar bl.a. SVD att Tiger World behöver byggas om eftersom tigrarna kan komma åt oförsiktiga besökare.

Förra året var jag på Kolmården och fick då möjlighet att vara med på två av deras andra specialarrangemang - hos lejonen och vargarna. Det är mäktiga upplevelser.



Hos lejonen befinner man sig i en bur som är nedsänkt i marken inne i deras (rejält stora) inhängnad. Det gör att det blir på lejonens villkor på ett helt annat sätt än vad man är van vid - det är de som kommer och tittar på oss, inte tvärt om. Och för en gångs skull är det vi som är i bur... Det gör också att man kommer nära på ett sätt man inte brukar. Och tro mig, när ett rytande lejon står en meter ifrån dig är du inte så kaxig.


Att besöka vargarna är en upplevelse av ett helt annat slag, men otroligt minnevärt det också. Kolmården har fyra varghannar i ett hägn som är vana vid människor. När man går in till dem kommer de springande, nyfikna och vill umgås. Men återigen på deras egna villkor. Det märks att de inte är hundar - de fjäskar inte för en, utan kommer för att de har lust. När de tröttnar går de. Det går utmärkt att klappa dem. Om de känner för det.

Får du chansen att besöka vargarna eller lejonen så ta den. Det är helt klart ett minne för livet.

måndag 28 maj 2007

Ring pressen!

Världens första sjustjärniga hotell har öppnat, vilket gör att Burj Al Arab med sina sex stjärnor inte längre är världens högts klassificerade hotell.

Eftersom det inte finns någon internationell standard för hur många stjärnor ett hotell har (eller vad som utgör ett hotell) så utropar jag härmed mitt arbetsrum till ett åttastjärnigt hotell, vilket gör det till det hotell i världen med flest stjärnor! Yeay!

Bokningsförfrågningar lämnas i kommentarfältet nedan.

lördag 26 maj 2007

Givande lördag

Vännen K ringde mitt på dan:

K: Hej! Vad gör du?

B: Flyttstädar.

K: Så du blir avundsjuk om jag berättar att jag och min pojkvän sitter nakna i solen på hans balkong och dricker öl?

B: Du skojar inte... jag kan inte ens dricka öl medan jag städar. Måste köra bil till Hässleholm och tillbaka. Det var det enda stället i hela skåne det fanns lediga envägssläp.

K: Vad tråkigt! Vi har jättetrevligt!

B: Mmm. Kan tänka mig.


Nu har jag kört färdigt för idag, så nu jag kan åtminstone dricka öl medan jag städar.

Flyttstädning kan nog vara en av de aktiviteter jag tycker allra sämst om. Men ölen hjäper iallafall lite.

torsdag 24 maj 2007

Gratis resa

Imorgon fredag (runt 9) ska jag köra bil från Stockholm ner till Malmö. Upp igen söndag morgon. Det är brutalt långtråkigt att köra själv. Någon som vill följa med endera vägen? Du kan få bjuda mig på lunch halvvägs, i övrigt gratis.

Med tanke på att SAS strejkar kan det här vara månadens bästa erbjudande...

Blogglunch

Det kommer med all sannolikhet att bloggas om lunchen på Esperanto både här och där. En snabb reflektion är att det var gott. Riktigt, riktigt gott. Dessutom billigare än väntat. 165 pengar gick hela härligheten på, vilket får anses vara nästintill ren välgörenhet.

Detta är vad vi fick, i den ordning jag åt det:

Räkchips



Spritärtsjuice med rimmade torsklameller (favorit!)


Mangopicklade daikonnudlar
Sake-brässerad aubergine
Namnlös dipsås baserad på tomat och ketjap manis



Jätteräka med skal i ingefära och vitlök (skalet åts!)



Kinesiskt ris (med rå äggula och friterad lök)



Femkryddorskyckling
Färskpotatis- och fläskdumplings (favorit 2)




Kokossorbet med jordgubbsmaräng och macadamianötter (favorit 3)


Vitt jasminte dracks genomgående

Gå dit!

Istället för sötsaker

Jag är inte särskilt förtjust i att stå och knåda deg vid brödbak. Därför är det väldigt skönt att ha samlat på sig ett par recept på gott bröd som kräver minimalt med arbete. Den här fillimpan är fantastiskt mustig och god. Jag äter den nästan alltid med bara smör som pålägg, men en bit blå- eller grönmögelost på är otroligt gott det med.

Den håller sig saftig ordentligt länge om man förvarar den i kylen, så det går utmärkt att baka den flera dagar i förväg om man vill bjuda på den. Frukt som gula eller gröna russin eller torkade fikon är väldigt gott att ha i, men kan uteslutas om man föredrar det.

Eftersom det här är ett sött bröd med mycket smak passar det bäst att äta i liten mängd. Betrakta det som en godsak, inte som något man ska bli mätt på.


Fillimpa
2 st

1 liter filmjölk
3,75 dl vetemjöl
2 dl grovt rågmjöl
1,25 dl grahamsmjöl
2,25 dl rågkross
1 dl vetekli
1,5 msk bikarbonat
1,5 msk brödkryddor (anis & fänkål)
2 dl sirap
Gula och/eller gröna russin efter smak

  • Blanda allt, häll upp i 2 smorda formar
  • Kör i ugnen 1 timme på 170 grader
  • Låt svalna ordentligt, slå in i plast och förvara i kylen.

Jag tycker brödet blir godast efter en natt i kylen, medan M tycker bäst om det nybakat. Men det är väldigt gott vilket som.

onsdag 23 maj 2007

Köttabit


Vännen Magnus föreslog en bit mat hemma hos mig. För att inviga köket i nya lägenheten så att säga. Sagt och gjort, igår efter jobbet travade vi ner till Hötorgshallen för att inhandla ingredienserna till vår näringsriktiga och balanserade måltid. Ett kvarts kilo hängmörad entrecote vardera från latinamerikanska livs, och så en schysst tryffelrisotto till - trots den sorgliga insikten tidigare på dagen.

Bara lite salt och peppar på köttet, och vända snabbt i en riktigt het stekpanna.


Recept på risotto behövs väl egentligen inte?

  • 1 dl bra ris (arborio eller carnaroli) och en finhackad schalottenlök per person fräses i smör och olivolja

  • Successivt tillsatt varm kycklingbuljong (kokande vatten + fond) under omrörning tills det hela är krämigt men fortfarande lite al dente

  • En rejäl grabbnäve grovriven parmesan och lite tryffelolja rörs ner precis innan servering

Några körsbärstomater som tillbehör till köttet och risotton och du är i hamn. Ett gott rödvin till och middagen är fulländad.

tisdag 22 maj 2007

Oönskad kunskap

Man lär sig något nytt varje dag. Ibland lär man sig saker man önskar att man sluppit. Som att tryffelolja inte alls får sin smak av äkta tryffel utan av laboratorieframställd 2,4-dithiapentane (C3H8S2 för nyfikna kemister).

Uppdatering: den schweiziska motsvarigheten till livsmedelsverket har en intressant rapport om lurendrejeriet med tryffelolja

fredag 18 maj 2007

Fotoblogg: industrisafari

En vacker dag i slutet av mars gav jag och några vänner oss ut på industrisafari i Malmö hamn. Detta är några av fotona från den dagen.
Spannmålssilo

Glad skylt


Stickspår


Mast


Annex

Dragracingbana


Returglas


Hundarnas himmel


Spannmålsrör vertikalt

tisdag 15 maj 2007

Kundvänliga SJ

Wow. SJ lämnar medeltiden och tar steget in i 1900-talet. Man inför, hör och häpna, biljettlöst resande!

Fast det förstås, man måste boka minst 24 timmar i förväg. För att införa ett system där personalen faktiskt har tillgång till relevant och uppdaterad information om t.ex. hur försenade man är eller vilka platser som är bokade det vore ju så klart överdrivet.

Det härliga med monopol är ju att man faktiskt inte behöver bry sig om kundernas önskemål om man inte är på humör.

torsdag 10 maj 2007

Utflyttningsfest i Malmö

Imorgon blir det utflyttningsfest hos mig och M. Som vanligt när vi har fest lär det bli soppa, nybakat bröd och lite allmänt småplock till folket.

Följaktligen står M just nu (kvart i elva) och gör potatis- och purjolökssoppa. Jag har just avslutat 40 portions-pannacottor som ska toppas med en jordgubbs- och myntaröra imorgon.


Enkel pannacotta till många
ca 40 små glas eller 10-20 stora

1 liter grädde
1 dl socker
2 msk vaniljsocker
6 gelatinblad
hel kardemumma (jag tog 5 hela fröhus)
ev. hel kryddnejlika och/eller kanelstång (~5 nejlikor eller 1 kanelstång)




  • Blötlägg gelatinet i kallt vatten

  • Koka upp resten av ingredienserna. Svag värme och tät omrörning så slipper du kokt grädde över hela spisen

  • Fiska upp kryddorna - de flyter på toppen - och blanda ner de blötlagda gelatinbladen. Rör noga

  • Ställ ut glasen på en plåt - jag använde engångs-snapsglas i plast så man slipper disken efter festen

  • Fyll på lagom mängd i varje glas. Tratt och en liten slev gör att du slipper spilla

  • Glöm inte att lämna lite utrymme överst i glasen om du vill kunna toppa med frukt eller något annat gott

  • Täck med plastfolie och skicka in hela plåten i kylen ett par timmar. Gärna över natten - en bra mise en place gör att du slipper stressa timmarna innan gästerna kommer

Plastfolien på slutet är viktig. Annars är det lätt väldigt lätt att man får en sån där riktigt otäck seg hinna på toppen av pannacottan på grund av avdunstningen.


Det är som ni förstår inte så stor mängd i varje glas om man gör 40 stycken. Det är en del av tanken. Är man inte blyg kan man alltid ta två. Jag gillar när det finns en massa munsbitar av olika godsaker på en bra fest. Då kan man småäta av de man tyckte bäst om vartefter andan faller på.

Stillsam undran

Du min finska läsare i Mariehamn som hittade hit genom att googla på 'hemgjord porr' på finska google, hittade du vad du letade efter?

Goda nyheter

Wee! Jag har fått biljett till Gulddrakegalan! Extra kul eftersom Pelle, Andreas och gänget från J&B är nominerade.

Någon annan som ska dit?

onsdag 2 maj 2007

Underbara monopol

Ännu en gång påminns jag om varför konkurrens är bra och monopol suger.

Telefonkön till Vattenfalls kundtjänst när man vill teckna abonnemang i ett av de områden där de äger nätet var just 25 minuter lång.

torsdag 26 april 2007

Undanflykt

Att jag knappt bloggat om mat på länge beror på att jag inte har någon spis i övernattsningslägenheten i Stockholm, så när jag är där lagas det inte så mycket mat... och det har varit mycket tid i Stockholm på sistonde. Men från nästa vecka har jag iallafall spis igen. Ska försöka bättra mig med matbloggandet då. Gäller bara att få upp lite kastruller och sånt så det går att laga mat också...

Svart bälte i bostadssökande

Nu när jag lyckats få min hyresrätt i hamn tänkte jag att det kunde vara på sin plats att dela med sig av lite tips om hur man får ett förstahandskontrakt om man likt mig själv varit dum nog att inte stå i Stockholms bostadskö. (Hur kunde jag vara så korkad att jag inte skrev in mig när jag fyllde 18? Jag kunde typ fått en lägenhet på söder eller i midsommarkransen vid det här laget...)

Nåväl, om du också är kö-tidshandikappad är det bara en sak som gäller: Wallenstam.

Wallenstam förmedlar nämligen sina lägenheter via sin hemsida och tillämpar inte något kösystem. Istället är det först till kvarn som gäller. Du behöver alltså vara snabb som attan med att intresseanmäla dig så fort en lägenhet läggs ut.

Det här innebär att du måste uppdatera sidan ofta. Väldigt ofta. Under resten av det här året kan ni räkna med att Wallenstam lägger ut närmare ett hundratal nyrenoverade lägenheter i Råcksta om de fortsätter att hålla samma takt i renoveringarna som de gjort hitintills. Ofta släpps en hel trappuppgång i klump, så om du ser att en ny lägenhet lagts ut, så uppdatera sidan så ofta du bara kan resten av dagen - sannolikheten är rätt god att det kommer ännu fler strax.

Även lägenheter i andra delar av stan läggs så klart ut. Men Råcksta dominerar utbudet, tillsammans med en massa rätt ocharmiga lägenheter i Husby. Men hey, är det kris så varför inte?

Eftersom du inte kan regga någon sökprofil hos dem så måste du skriva in dina uppgifter i varje intresseanmälan. Se till att installera Google AutoFill eller liknande för att att det ska gå snabbt att fylla i. Kom ihåg, det gäller att vara snabbast.

Ett antal av de snabbaste (ca 10 men varierar beroende på den individuella förvaltaren) kallas till visning. Den som tackar ja som varit snabbast och som uppfyller grundkraven får lägenheten.

Så det är bara att försöka om och om igen. Av omkring 30 lägenheter jag sökt blev jag bjuden på visning på ca 10. Ibland var jag nummer 2, ibland nummer 5, men till slut var jag först. På en lägenhet jag verkligen ville ha.

Lycka till du också.

Så var det klart!

Efter en lång period av frustration i min lägenhetsjakt har jag faktiskt kommit i mål. En sprillans nyrenoverad 3:a i Råcksta är nu vår. Hyresrätt dessutom - så jag slipper täcka mitt golv med sedlar...

Visserligen vill vi egentligen bo innaför tullarna (ovanligt?), men det känns riktigt bra. Osäkerheten på hela boendesituationen har inte varit någon höjdare. Att bli ombedd att planera sommarens semester när man inte vet vilken stad man kommer att bo i i juli... ja, ni förstår.

Nu behövs det bara att M får ett kul jobb så är vi verkligen med i matchen.

onsdag 25 april 2007

Visualisering av bostadspriser

Om du går på en bostadsrättsvisning innanför tullarna i Stockholm, och sedan täcker hela lägenhetens golv (inklusive garderober, köksbänk, spis osv) med 500-lappar så får du ändå inte köpa lägenheten.

Du har nämligen lagt upp 40 650 kr/kvm om du varit extremt duktig på att passa in sedlarna.

Och kvadratmeterpriset är nu 50 000 kr.

lördag 21 april 2007

Stockholm

Ikväll blir det firande av min fars födelsedag i Stockholm. Tydligen kommer 27 personer på middagen hemma hos föräldrarna. Ska bli spännande att se hur alla ska få plats i lägenheten... fast det förstås, om vädret håller i sig kan man ju sitta 5-10 personer på terrassen, och då blir det inte så trångt inne.

Ska vi månne tro att det kan bli Judit&Bertil med Magnus sen? Fast den här gången ska jag ge fan i att be Pelle blanda Death in the Afternoon... lite onödigt var det allt att bli så full en torsdag...

torsdag 19 april 2007

Bättre än väntat

Det är nog svårt att läsa min blogg utan att veta vad jag tycker att man ska dricka till sushi. Ibland blir man ändå överraskad när något smakar bättre än vad man väntat sig.

Jag kan faktiskt varmt rekommendera chablis till sushi.

Märk väl, det är inte lika gott som ett bra bubbel, men faktiskt god tvåa. Bättre än öl, sherry och alla andra vitviner jag provat.

Om Columbine High

En artikel som är ett par år gammal, men tyvärr aktuell igen.

torsdag 12 april 2007

Oförstörbar mat

All matlagning kan ju inte gå som planerat. Men när man för en gångs skull följer ett recept, därtill från en person som ska veta vad de talar om, så förväntar jag mig ändå ett resultat som ligger någonstans i samma härad som det som utlovas.

Inbitna läsare av matbloggosfären minns vilken kontrovers som omgivit vår mest uppburne sockerbagare. På sätt och vis var det tur att jag saknade bredbandsuppkoppling strax innan påsk, annars hade jag nog skrivit inlägg som inte bara tangerade, utan gått långt över gränsen för förtal.

Låt mig bara säga som så här: efter att mycket nogsamt ha följt Jan Hedhs recept på praliné fick jag ett stort karamelliserat block man kunde slå ihäl folk med. Nästa gång jag vill ha en krämig nötsmet att fylla mina chokladpraliner med gör jag den på frihand. Det blir nog bättre så.

Lunchtips

Bolero, på Klarabergsgatan 25 i Stockholm kan mycket väl ha en av citys bästa luncher i kategorin normalt lunchpris. 70 pix för dagens - idag bl.a. en hemgjord chorizo med rostad potatis, inkokt rödlök och en mycket smaklig sås. På gränsen till för långt att gå från jobbet, men det kan det vara värt.

Förresten

Från klockan 17.30 idag finns jag i baren på Judit&Bertil om man vill komma och kasta jordnötter eller så på mig.

onsdag 11 april 2007

Ännu en klassisk drink

Man kan trots allt inte dricka Death in the Afternoon hel kväll, för då återuppstår man sannolikt inte förrän den tredje dagen, så vad göra med resten av flaskan bubbel? Ja, förutsatt att man inte vill dricka den som den är förstås?



Klassisk Champagnecocktail
Per person



2 cl cognac eller annan brandy
1 liten sockerbit (1/2 stor)
stänk angostura bitter
10 cl bubbel
cocktailbär



  • Lägg sockerbiten i en champagneflute

  • stänk över angostura

  • Häll på cognac

  • Fyll upp med bubbel

  • Dekorera med ett körsbär eller två

Konsumentupplysning

För övrigt var troligtvis vårt intag av drinken nedan tidigare under kvällen en av huvudanledningarna till Andreas kreativa sätt att hantera cava. Death in the Afternoon bör inte kombineras med ömtåliga föremål eller stora, vassa knivar. Vi har provat så att ni slipper.

En god död

Om man vill att kvällen ska bli en av det slag om vilken legender spinnes kan man behöva en drink utöver det vanliga. Vad kan då passa bättre än en av Hemingways gamla favoriter?

Om absint finns det hur många myter och historier som helst, och de kan vi förlora oss i en annan gång, men just nu tänkte jag uppehålla mig en liten stund vid absint som drinkingrediens.

Först av allt en liten varning: absint håller i allmänhet någonstans i häradet av 60 procents alkoholhalt. Ta det med andra ord lugnt med mängderna. En 4:a absint motsvarar en 6:a vanlig sprit, och en 6:a absint är alltså detsamma som en stadig 9:a vodka eller gin. Du vill bli på gott humör, inte gå in i väggen det första du gör.

Absint smakar kraftigt av anis, med toner av örter och citrus, samt i allmänhet en tydlig malörtsbeska. Det är trots allt malörten som gett absinten dess rykte. Ja, tujonet då, som är det aktiva ingrediensen i malört (C10H16O för den nyfikna kemisten). Du behöver trots det inte vara rädd för hallucinationer eller galenskap. Modern absint får innehålla max 10 mg tujon per liter, medan Bäsk och andra bitters får innehålla upp till 35 mg per liter.

Jaha, glömde de som pratade lyriskt om absints hallucinogena egenskaper att nämna att vår klassiska malörtskryddade snaps innehåller mångdubbelt mer av tujon än vad absint någonsin gjort? Och det utan att någon påstått att man får hallucinationer av snaps (andra än elefanter av underliga färger då). Tänkte nästan det. De flesta brukar glömma att nämna den lilla detaljen.

Hursomhelst, det var ju om den gröna drycken som drinkingrediens jag skulle skriva! De smaktoner jag beskrev gör att absint passar utmärkt som drinkbas. Man kan t.ex. muddla med lime, mynta, råsocker och slå i rejält med krossad is och därmed få ett väldigt läskande mellanting mellan pastis och caipirinha.

Eller så kan man ta en enkel biljett till en helkväll med denna godsak:


Death in the Afternoon
Per person

2 cl absint
10-15 cl champagne/torrt mousserande vin

  • Häll absinten i ett lämpligt glas - champagneflute eller absintglas är så klart snyggast


  • Fyll upp med ca 10 cl champagne eller ett torrt mousserande vin.
    Njut av hur absinten opaliserar:


  • Smaka av. Slå i en skvätt bubbel till om det är för starkt.


  • Avboka alla åtaganden före lunch nästa dag. Ge dig sen ut i nattens vimmel på dionysiskt humör.


  • ps bonuspoäng till den som kan identifiera absinten på bilderna ds

    tisdag 3 april 2007

    Chokladglass av osedvanlig kvalitet


    En vuxen glass med bra chilisting och fantastisk konsistens. Jag använde Marabous 86% choklad, men vilken mörk choklad som helst av bra kvalitet funkar. Smeten måste förberedas ett par timmar i förväg om man har en glassmaskin med kylpuck, men det är det värt.


    Chokladglass med chili

    100 gram mörk choklad av bra kvalitet
    1 burk kondenserad mjölk
    2 dl mjölk
    1 ägg
    2 äggulor
    1 kryddmått kanel
    1 kryddmått chilipasta (finns på asiatiska butiker)


    • Hacka chokladen grovt och ställ åt sidan

    • Blanda resten, helst i en metallskål

    • Värm över vattenbad tills smeten tjocknar. Tänk på att röra/vispa ordentligt så att smeten inte blir för varm. Fyll gärna diskhon med kallt vatten så att du kan sänka ner bunken för att kyla den om du är ovan vid att använda vattenbad

    • Häll i den hackade chokladen och rör tills smeten är jämn och slät. Smaka av chili och kanel. Justera mängden vid behov

    • Låt svalna och ställ in i kylen. Hit kan förberedas ett par timmar i förväg, eller dagen innan

    • Kör i glassmaskin. Njut

    Som vanligt är glassen godast direkt, men får bättre konsistens efter en timme i frysen. Om du mot förmodan får glass över till nästa dag så glöm inte att låte den stå ca 20 minuter i kylen innan du serverar så att den hinner mjukna lite.

    lördag 31 mars 2007

    Chokladglass av guds nåde

    Jag är normalt ingen fantast av chokladglass. Oftast jolmigt och ointressant. Kvällens kreation blev dock helt otrolig. Sting och karaktär extraodinaire. Utförligare rapport kommer när jag har tillgång till en dator på vilken jag kan ladda upp fotona.

    Gästblogg: Andreas

    Min gode vän Andreas är en vapendragare av rang: vi inte bara dricker sprit ihop, vi hugger dessutom varannn i huvudet med svärd. Till slut har han kommit sig för att gästblogga:

    Äventyr i en skobutik

    För ett par månader sedan kom jag äntligen till insikt och insåg att om jag tar hand om skorna jag tycker om så behöver jag inte med nödvändighet köpa nya skor varannan månad. Det gör jag visserligen gärna i alla fall, men nödtvåget försvinner och jag har desto fler skor.

    Jag gick till en av skobutikerna på Triangeln - jag nämner inte dess namn, men det är den som ligger närmast Dressman - för att köpa mig skoblock. Skoblock är en gammal fantastisk uppfinning som tyvärr inte används så ofta längre. Vad de gör är helt enkelt att de rätar ut vecken som uppstår i tåleden. De finns i olika material: trä och plast. Skoblock i plast är en styggelse. Men det om detta.

    Jag gick in i sagda skobutik och förhörde mig om tillgängligheten på skoblock. Biträdet tittade på mig med en tom och lite glasartad blick och svarade mycket tveksamt ett utdraget nekande. Jag lät förstå att svaret förbryllade mig och ifrågasatte biträdets säkerhet kring nekandet. Biträdet fick då gå att konsultera sin chef - och se: visst saluförde man skoblock och dessutom i flera färger, former och storlekar.

    Som jag tidigare sa så har skoblock av outgrundlig anledning fallit glömska - men jag hade förväntat mig att personalen på den typ av etablissemang som saluför dylika artiklar i alla fall stundtals har hört talas om dessa. Nå, detta var månader sedan, och jag har inte haft anledning att besöka stället sedan dess. I helgen skulle jag så gå och köpa något så enkelt som skosnören, och trots att jag skojade med Björn på vägen om huruvida biträden i just denna äffär, den enda av sitt slag öppen vid tillfället, kände till konceptet, så beslöt jag att göra ett försök.

    Jag går alltså fram till disken och ber om ett par skosnören. Efter ett par enkla förtydligande kring önskad färg och längd får jag så ett paket skosnören. Jag åminner mig mina numera ganska talrika skor och ber om att få två par. Döm om min förvåning när följande utspelar sig:

    ”Ja, men det är två.”
    ”Ja. Jag vill ha två par.”
    ”Ja, men asså det är två snören.”
    ”Ja. Jag vill ha två par.”
    ”Men, det är ett par.”
    ”Ja. Jag vill ha två par.”
    ”Det blir fyra snören?”
    ”Ja.”

    Då tar biträdet tillbaka det paket jag fått, hämtar ett till och börjar noggrant jämföra snörena i paketen. Efter en stund förklarar han sig med att

    ”Jag ska bara kolla att de är likadana.”

    Jag hade i dethär läget inte kunnat hålla tillbaka kommentaren om jag försökt, men det gjorde jag inte:

    ”Asså, det är lungt, det är till två olika par skor.”

    Då tittar biträdet, lite yrvaket, upp på mig och säger ”Jaha!” Och låter mig strax därefter äntligen betala och gå därifrån.

    /Andreas

    fredag 30 mars 2007

    Rysk roulette: vådaskott

    Än så länge är tåget faktiskt i tid. Men på grund av elfel så har bistron inga fungerande kylar. Följaktligen finns det ingen mat, eftersom all mat som klarar rumstemperatur var slut innan Södertälje. Likaså rödvinet.

    Alltså ställs jag och vännen S inför valet att dricka rumstempererad öl eller rumstempererat vitvin. Skål då.

    Men pursern är den trevligaste hittintills. Han flörtar dock skamlöst med mig. Men det kan jag leva med.

    Rysk roulette

    Idag vågar jag mig på en rejäl chansning. Jag tar tåget igen. Trots allt jag skrivit.

    Undrar om vi kommer fram i tid?

    För säkerhets skull kommer jag att ha druckit vin redan innan jag sätter mig på tåget och troligen fortsätta med det ombord eftersom en vän är med på samma tåg. Så blir jag lite mindre arg än vanligt om vi blir försenade.

    Stockholmsnatt

    Ursäkta fröken, det är en rulltrappa i mitt skyltfönster

    torsdag 29 mars 2007

    I förbifarten

    Precis så här bra kan sushi vara. Helgeflundra, tonfisk, smörfisk, lax, räka, japansk sill, röding å en sista nigiri som jag inte minns vad det var. Maki med rostbiff & koriander, resp. tonfisk & avocado.

    Mer info kommer. Nu måste jag jobba.

    Dagen efter kvällen före

    Gittogether var precis lika trevligt som jag hoppats. Det bjöds på socialistisk salami, pratades mat och vin och politik, intervjuades av SVT och umgicks rent allmänt. En troligtvis ofullständig lista (hojta om jag glömt någon) över vilka som var där inkluderar:

    Lisa och Johan
    Jessika
    Gitto och Magnus
    Louise
    K och L
    Spacebabe
    Kinna
    Lager
    Vinlusen
    På Stan-Elin
    Alice
    Allt om Mat-Malin
    Sushi-David

    Skön blandning av nya ansikten och folk som var med sist. Och alla verkade vara på sprudlande humör.

    onsdag 28 mars 2007

    Tuta i sin egen lur

    Jahapp, då hade man rätt. Coke zero jag skrev om här, och deras marknadsföring här. Det visar sig att det ändå var företagets officiella hållning att rikta sig till 'grabbar'. Vilken tur. Då slipper man dricka coke zero iallafall.

    Lite tankar om FRA och avlyssning

    K skriver argt och bra om förslaget till ny lagstiftning för FRA:s avlyssning. Jag betvivlar inte en sekund att han vet vad han pratar om i de tekniska frågorna. Däremot håller jag inte helt med om slutsatserna om vad det är man vill uppnå med förslaget. Eller för att förtydliga: jag tror att de punkter K listar blir konsekvenserna, men jag är inte övertygad om att det är de som är syftena.

    Med tanke på hur oinsatta politiker generellt sett är i komplicerade sakfrågor så tror jag nog att de helt enkelt faktiskt tror på att FRA:s avlyssning kommer göra Sverige säkrare genom att kunna minska risken för lyckade terroristaktioner här.

    Vad FRA kan vilja? Tja, jag tror inte vi ska underskatta sannolikheten att de helt enkelt vill kunna samla in data som längre fram kan användas som just den tränings- och testdata som K konstaterar saknas idag. Eller i klarspråk: om det inträffar tillräckligt många terrordåd då datainsamlingen pågår får man förr eller senare en tillräcklig mängd relevanta data att utgå ifrån.

    Låt mig dock vara tydlig: jag är starkt emot förslaget. Det kränker den personliga integriteten på ett synnerligen obehagligt sätt och kommer troligen bli helt verkningslöst. Men jag tror faktiskt inte det springer ur varken ondska eller en önskan att skrämma och kontrollera oskyldiga medborgare. Jag tror att vi bör hålla isär vad ett förslag syftar till och vad det får för effekter. Om inte annat så för att man riskerar att inte bli tagen på allvar i debatten annars. De som skriker 'de är ute efter oss de djävlarna!'* avfärdas oftast utan att lyssnas på.

    *ska inte läsas som att jag tycker att K har ett sådant tonläge. Det tycker jag nämligen inte.

    The social event of the season

    Ikväll blir det bloggöl, eller Gittogether.

    Sist var det extremt trevligt med diskussioner om högt och lågt, men mest om vad man har ätit, skulle vilja äta, inte borde ätit och inte vågat äta. Inte så konstigt kanske eftersom de flesta aldrig hade träffats förut.

    Långa diskussioner om vad som får anses oetiskt att äta slutade i ett konsensus om att det inte hade varit ok att äta kalvens testiklar inom synhåll från den, vilket en av bloggarna blivit bjuden på. Men klokt nog tackat nej till.

    Vad som kommer att avhandlas ikväll? Tja, vi får väl se. Men gissningsvis en hel del om mat, vin och politik. Kom dit och se, helt enkelt.

    Judit & Bertil (Bergsunds Strand 38) kl 18.
    17 om du vill bli intervjuad av SVT.

    lördag 24 mars 2007

    Ännu mer om dryck till sushi

    En hel del vinskribenter brukar rekommendera torr sherry (företrädesvis Fino) till sushi. Som den konsumentupplysare och sushiälskare man är så kunde jag inte låta bli att prova. Sagt och gjort, en mycket sval flaska Fino Inocente korkades upp till en god sushi.

    Sherryn i fråga är en riktigt bra Fino, absolut inte oäven till lite goda tapas som t.ex. tryffelsalami, oliver och grillad paprika.

    Och till sushi?

    Mja, det är ju inte äckligt. Men inte någon lysande smakupplevelse heller om jag får säga mitt. Jag tycker nog faktiskt att sushin och sherryn passar bättre var och en för sig.

    Så jag fortsätter att piska en död häst: du skall dricka champagne till sushi!

    torsdag 22 mars 2007

    Vilken lättnad!

    Nu har den gode Andreas lovat att få sitt gästblogginlägg färdigt, så då behöver jag inte skriva om hur han tappade ut en flaska cava från fönstret på andra våningen när vi skulle sabrera i lördags.

    Så skönt. För det hade ju nästan varit elakt att hänga ut honom på det sättet.

    fredag 16 mars 2007

    Bara att beklaga

    Bongs mellanspel som någotsånär hyfsad stilist varade inte.

    Mitt eget fel antar jag

    Jag vet, jag borde veta bättre. Jag har ju för tusan till och med bloggat om det!

    Men idag tog jag tåget igen. Jag vet, jag vet, jag borde vetat bättre... men ska man från Örebro till Malmö är SJ ändå snabbast.

    Klart tåget från Örebro till Mjölby blev försenat med 35 minuter.

    Trösten är väl att uppkopplingen på X2000 iallafall fungerar idag så att jag kan blogg-gnälla på SJ.

    Märklig marknadsföring

    För övrigt har Coca Cola ett rätt märkligt sätt att försöka sälja in Coke Zero. På frågan vad som skiljer Zero från Light svarade deras säljare att 'det här är en sockerfri produkt för grabbarna'.

    Det är inte utan att jag undrar om det är deras officiella hållning eller om säljaren bara misstog mig för att vara 'grabb'.

    Förhandstips

    Coca Cola håler på att lansera Coke Zero, en ny sockerfri variant av Coca Cola som ska säljas parallellt med den vanliga Light.

    Ett gott initiativ tycker jag. Anledningen är nämligen att Zero är framtagen för att inte ha den karakteristiska smaken av sötningsmedel, ni vet den där sötman som ligger kvar i munnen obehagligt länge som en kemisk hinna.

    Jag måste faktiskt säga att jag tycker de lyckats rätt bra. Påfallande mycket mindre kvardröjande sötma.

    Så kommer jag att dricka den?
    Nej.
    Jag tycker fortfarande att cola smakar, för att citera Bloom County, 'kryddad batterisyra'.

    lördag 10 mars 2007

    Faran över

    Det blev gott. Inte för starkt när det väl kokat en timme till.

    Aj fan!

    Man står där i köket och tänker "lite chili borde ju vara gott i en bouef bourgignone. Fruktigt och mustigt så där".

    Och så glömmer man ännu en gång att när thailändarna beskriver Sriracha (typ puréad chili) som 'super hot' så skojar de inte.

    Det bränner. Undrar om det kommer att gå att äta. Synd på ett kilo högrev annars.

    fredag 9 mars 2007

    Mer om recensioner

    Som jag skrev nyss ogillar jag Bongs sätt att skriva i Sydsvenskan. Men ännu mer ogillar jag sättet som Bong recenserar krogar.

    Att bara besöka en krog en gång och äta ett begränsat urval av rätter på menyn (oftast två vardera av förrätt, varmrätt och dessert) och sedan recensera krogen tycker jag är under all kritik.

    Seriös krogkritik förutsätter att man besökt en krog flera gånger och provat större delen av menyn. Allt annat faktiskt löjligt. Alla krogar har bra dagar och dåliga dagar. Besöker man en krog flera gånger kan man skriva om hur höga topparna är och hur låga dalarna är. Nöjer man sig med ett besök vet man inte ens om det var en bra dag eller en dålig dag man var där.

    Jessica har skrivit tänkvärt om recensioner, men åtminstone när det gäller krogrecensioner så håller jag inte med. Jag har själv märkt av vilken skillnad en recension kan göra. Jag var visserligen bara anställd och inte ägare till krogen i fråga, men det var jag som hade serverat Kvällspostens utsända den kvällen. De åt två förrätter, sedan en varmrätt och en smårätt. Deras recension* stod sedan med i tidningen i ungefär ett år. Trots att vi hade bytt meny flera gånger sedan dess. Och trots att vi bytt kockar.

    En av Malmös bättre krogar fick häromåret en lysande recension av Bong med högsta betyg på allt. Krögaren har efteråt berättat att månaderna efter att recensionen publicerats hade de ungefär 20 % fler matgäster än vad de brukar ha. Det är den typen av makt en recensent har. Jag önskar bara att de att de använde den makten lite mer genomtänkt.

    När jag läser om krogar vill jag ju veta om kvaliteten på maten är svajig eller helgjuten och om servicen varierar. Som krogbesökare är jag ju trots allt i första hand intresserad av vilken upplevelse jag kan förvänta mig, inte vilken upplevelse recensenten hade.

    *recensionen av såväl mig som maten var för övrigt rätt välvillig. Det är alltså metoderna, inte deras bedömning i mitt fall som jag irriteras över

    Bra Bong för en gångs skull

    Jag har i olika sammanhang ondgjort mig över Sydsvenskans krogrecensent Bong. Min huvudsakliga kritik är Bongs överlastade, svulstiga språk med tendentiösa blommiga liknelser och utvikningar.

    Dagens recension är dock ovanligt saklig. Dessutom håller jag i det stora hela med om omdömet. På Besök är ett av Malmös absolut trevligaste ställen, ett av de få där man kan äta frukost, lunch, fika, middag eller dricka öl en hel kväll - och sen komma tillbaka nästa dag och ändå inte vara trött på vare sig maten eller personalen. Anton och Markus har verkligen lyckats med att skapa ett ställe där man vill vara (och snabbt blir) stammis.

    Maten på På Besök är god och vällagad. De tar egentligen inte ut svängarna särskilt mycket och försöker kanske inte vara nyskapande, men ibland är det helt rätt val. Innovativ mat, avsmakningsmenyer och laboratoriematlagning är hur kul som helst när man vill låta maten vara en upplevelse, men när man bara vill ha något gott att äta i goda vänners lag medan man dricker bra öl till rimliga priser så är gott och vällagat helt rätt.

    ps För den som minns Andreas kommentar om cafésoffor kan det vara kul att veta att det var På Besöks soffa som avsågs

    torsdag 8 mars 2007

    Dags att betrakta en bar

    Nu går jag och sätter mig i baren på Judit & Bertil (Bergsunds Strand 38). Kom dit och var sociala. Vem vet, jag kanske bjuder på en fernet?

    Älskade bitter!

    Det slog mig just att det är alldeles för länge sedan jag drack fernet. Åh denna fantastiska dryck fernet, det snabbaste sättet att skilja proffsen från amatörerna!

    Någon har sagt om upplevelsen att smaka fernet för första gången att 'det är som att suga på en halstablett medan du får en rak höger', och det är en ganska bra beskrivning.

    Smaken kräver tillvänjning, för att uttrycka sig milt. Men när man väl blivit vän med fernet ger den så mycket igen. Uppfriskande och med en bra spark fungerar den som få andra drycker hela kvällen. Utmärkt som aperitif, lysande som digestif och oslagbar tillsammans med en öl när det ska festas ordentligt.

    Eftersom fernet inte är så söt som många andra bitters så fungerar det att dricka i praktiken hur många som helst en kväll utan att det blir äckligt eller sliskigt. Dessutom är den snäll mot magen. Det är helt enkelt inte konstigt att fernet i allmänhet dricks av barpersonal och andra proffs.

    Gör det du med. Men ta det försiktigt första gången. Du kan bli överraskad.

    Ps Om du är rädd för eftersmaken kan du ha ett litet glas apelsinjuice i beredskap. Dricker du juicen tar den helt bort den bittra eftersmaken

    fredag 2 mars 2007

    Järnvägsblues

    Igår skulle jag till till Linköping på ett viktigt möte. Bokade följaktligen tågbiljett så skulle jag kunna jobba på tåget och förbereda mitt anförande till mötet.

    Redan när jag kommer till Stockholm central meddelas att tåget är ca 10 minuter sent pga av problem på vägen in till Stockholm. Ok, inte hela världen, 10 minuter kan jag leva med.

    Sen går vi ombord. Och väntar.

    Efter ett tag meddelar personalen att vi måste invänta cateringen. Hur det kan komma sig att den dröjer trots att tåget är sent framgår inte. Men till slut börjar vi iallafall rulla.

    Sen meddelar personalen att vi ska göra ett oplanerat stopp i Katrineholm eftersom tåget är sent och vi måste släppa av folk.

    Väl framme i Linköping är vi 30 minuter sena. Och jag måste börja min föredragning med att be tusen gånger om ursäkt för att alla fått vänta på mig.

    Jag vill vara miljövänlig när jag reser, jag vill verkligen det. Men som SJ fungerar idag är det svårt. Det senaste halvåret har tåget varit sent minst hälften av gångerna. Och då menar jag inte ett par minuter, utan en halvtimme eller mer. Jag är ledsen, men det funkar faktist inte.

    Så tyvärr blir det nog flyg och bil i fortsättningen.

    Utslängd

    Eftersom jag alltid lägger mig i är jag tillfälligt förvisad från köket. M gör pizzor på dinkelmjöl med luftorkad skinka, ruccola, tryffelsalami och massa annat gott på.

    Jag dricker sherry och plockar med lite oliver och rostad paprika medan jag bloggar.

    Inte helt fel helt enkelt.

    onsdag 28 februari 2007

    Restaurangtips(?) för Japanofiler

    Vad gör man när krogtaket gör seme?

    När man har 2000 shin-shinken hängande över en?

    Svarar man med ki-zeme mot personalen eller öppnar man helt enkelt plånboken?

    Matvanor

    Jag har knappt lagat mat de senaste två veckorna, framförallt eftersom jag varit i min övernattningslägenhet där de totala matlagningsmöjligheterna är de som ges av :
    • Två långsamma värmeplattor
    • En micro
    • En vattenkokare
    • En kaffekokare

    Följaktligen har jag levt på färdigmat och krogmat. Och det är inte fy skam.

    Några sporadiska nedslag:

    • Lammrostbiffen på Judit & Bertil är i mitt tycke det bästa de haft på menyn.
    • Nils Oscar Barley Wine passar otroligt bra med J&B:s goda lakritspannacotta (med passionsfruktstäcke). Trots att jag egentligen inte gillar lakrits.
    • Både tequilan och champagnen på J&B är fortfarande lika goda som vanligt.
    • På Scandic Anglais köar östermalmsfolket för att komma in till den överfulla baren. Klockan 18 en fredag. Trots att baren rymmer ett par hundra personer.
    • Hotellets grillade biff är mycket god. Men inte prisvärd om man betalar själv. Vilket jag inte gjorde för en gångs skull. Alldeles för sällan jag blir bjuden - mer representation tack!
    • Klientelet på Hotellet är inte alls min kopp te.
    • Sushi Now på Stora Essingen har faktiskt fullt passabel hämt-sushi. Med rejält med wasabi på nigirin. Ingen fegande där inte.
    • Chilin på V och J:s inflyttningsfest i helgen var mördande god. Hemligheten? Koka brynt högrev i öl med massor av chili och spiskummin. Koktid? Tja, uppemot 10 timmar för de som kom sist.

    Äventyr på överhettad bostadsmarknad

    Som jag bloggat om tidigare så jagar jag bostad i Stockholm eftersom jag och M behöver någonstans att bo fr.o.m sommaren - idag veckopendlar jag mellan Malmö och en övernattningslägenhet jag har i Stockholm. Den funkar perfekt för en person ett par nätter i veckan, men nu behöver vi något mer permanent.

    Efter ett par veckor då absolut inget hänt på bostadsfronten lossade det sedan plötsligt. På två veckor har jag blivit bjuden till fem olika visningar på förstahandskontrakt.

    Visserligen ligger alla dessa lägenheter en bit ut från stan, men det börjar ändå kännas som att jag börjar kunna koden för att söka lägenhet hos privatvärdar. Jag var bl.a bjuden på en visning på en nyrenoverad tvåa i Vällingby imorgon på morgonen.

    Eftersom jag reser mycket i jobbet råkar jag tyvärr vara i Linköping den dagen vilket föranledde följande telefonkonversation:

    -Hej, jag heter Björn XXX och jag hade fått en inbjudan till visningen imorgon.

    -Ja?

    -Jag kan tyvärr inte komma på visningen, jag är bortrest då. Men jag är fortfarande intresserad av lägenheten.

    -Nej, det går inte.

    -Va?

    -Nej.

    -Men, alltså, jag är väldigt intresserad av lägenheten. Jag behöver inte se den, jag är beredd att skriva kontrakt ändå.

    -Vi kommer lägga ut fler lägenheter [på hemsidan].

    -Jag vill gärna ha den här lägenheten. Jag behöver inte se den. Jag skriver gärna kontrakt ändå.

    -Om ingen av de som kommer på visningen vill ha den så kontaktar jag dig för en ny visning.

    -Menar du att jag inte får hyra en lägenhet av er om jag inte sett den först?

    -Ja.

    Av all konstiga krav för att få hyra en lägenhet är detta det bland de underligare. Särskilt med tanke på att företrädare för fastighetsbolaget i fråga är med på knappt hälften av deras visningar.

    Men för just denna lägenhet är det tydligen ett krav att gå på visning först. Så det är väl bara att fortsätta jaga.

    Bloggtorka

    Usch vad jag slarvat med bloggandet på sistonde. Jag skyller på att jag haft mycket på jobbet, varit upptagen med att leta lägenhet, varit på krogen för mycket och... nä. Jag har bara varit lat. Jag lovar att bättra mig om ni lovar att fortsätta läsa.

    onsdag 14 februari 2007

    Choucroute garnie

    Aah, choucroute mina vänner, choucroute!

    På vintern gillar jag att göra mustiga grytor och långkok, vilket framförallt har resulterat i kopiösa mängder bouef bourgignone i år, men så förra helgen kände jag suget efter en klassisk choucroute garnie.

    Ett ångande berg av väldoftande surkål och sidfläsk, toppat med rejält med goda korvar. Kokat i riesling, serverat med riesling och weissbier. Och M:s goda knådfria bröd (som jag bloggar om en annan gång).

    Den här rätten tar ca två timmar att laga, men kräver en minimal arbetsinsats under tiden, så är man bara ute i god tid kan man ju duscha, städa, dricka ett par drajor eller fördriva tiden på annat valfritt sätt medan choucrouten lagar sig själv.

    Choucroute Garnie
    4-6 ordentligt hungriga

    1 kg surkål (mina förpackningar var på 500 g styck. En burk på 700 g funkar det med)
    2-300 g sidfläsk (rimmat eller lättrökt. Inte för hårt rökt)
    1 gul lök, tunt skivad
    1-2 klyftor vitlök, krossad eller skivad
    1 flaska torrt vitvin, helst riesling (den här är bra)
    10 enbär
    2 lagerblad
    1 tsk korianderfrön
    salt & peppar

    Ett rejält lass (~1 kg) blandade korvar av bra kvalitet. Chorizo, serbisk vitlökskorv, thüringenkorv, ankkorv - vad du nu gillar. Ta ett par olika sorter. Om du inte hittar mer än en sort som verkar god kan du ersätta med kassler i nödfall.

    • Tärna sidfläsket i 2-4 cm stora bitar. Det är inte så noga

    • Bryn sidfläsket i lite smör eller ankfett i en ordentligt stor gryta. Det behövs inte mycket fett, sidfläsket släpper fett efter en liten stund

    • Lägg i den skivade gula löken och låt den mjukna ett par minuter. Låt vitlöken gå med en stund också

    • Skölj surkålen i ordentligt med vatten och lägg i grytan.

    • Häll på vinet och lägg i kryddorna. Det bör se ut ungefär så
      här:

    • Låt det hela småputtra under lock ungefär en timme

    • Lägg korvarna ovanpå kålen, lägg på locket igen och låt puttra 30-40 minuter till så att korvarna är genomvarma:

    • Servera med en bra senap, gott bröd och/eller kokt potatis, ev även cornichoner. Weissbier är godast att dricka till, eller en god torr (!) tysk riesling

    måndag 12 februari 2007

    Länktips till

    Vad skulle det innebära att äta Superbowl-dieten? (video)

    Om varför man inte bör äta vad reklamen säljer...

    Lite länktips

    Intressant akademisk artikel om internet, porr och våldtäkt. Läsvärd!

    Dito om sambanden mellan våld och våldsam film.

    Sen vill jag understryka att man faktiskt inte bör dra normativa slutsatser av någon av dessa artiklar. Värt att poängtera kanske.

    torsdag 8 februari 2007

    Kendo, Jodo och Forza

    Att träna kendo är något jag är väldigt förtjust i. Träningen innehåller precis lagom blandning av teknik, precision, styrka och kondition för att passa mig. Samt att det ritualiserade våldet med stort fokus på etikett och artighet tilltalar mitt sinne för estetik.

    Tyvärr krockar mitt jobbschema med kendoträningen på så sätt att malmöklubben tränar när jag är i Stockholm, och stockholmsklubben tränar när jag är i Malmö. Därför har jag sedan nån vecka tillbaka även börjat träna jodo. Jodo, som betyder 'stavens väg' är om möjligt ännu mer ritualiserat än kendo i det att man tränar kata, dvs förutbestämda rörelsemönster.

    Kata innebär per automatik att stort fokus läggs på teknik, precision och exakt utförande. Tyvärr är nackdelen med att träna kata att det inte är lika fysiskt ansträngande som jigeiko, kakari-geiko och uchikomi-geiko (olika träningsformer med fullkontaktshugg mot motståndare i rustning - som ibland hugger tillbaka).

    Jodo verkar kul och intressant, men jag har känt ett behov av mer fysisk träning för att bygga upp styrka och kondition. Därför gick jag igår och provade en träningsform som kallas 'Forza' på ett gym nära mitt jobb. Forza beskrivs som en träningsform inspirerad av kendo och samuraiernas svärdskonst, och efter ett träningspass kan jag lugnt konstatera att nyckelorden här är inspirerad av. Det blev snabbt uppenbart att instruktören inte har tränat någon budo-art som innehåller svärdshantering, för såväl grepp, fotposition, timing och huggteknik var allt annat än korrekta.

    Men träningspasset var ansträngande, det måste jag erkänna. Idag är mina armar fortfarande matta, och direkt efter träningspasset igår darrade armarna så mycket att det var svårt att dricka ett glas vatten utan att spilla.

    Så kommer jag att fortsätta? Tja, jag ger det nog ett par chanser till innan jag bestämmer mig. Men sett som ren styrke- och konditionsträning var det faktiskt inte så illa. Det gäller bara att se till att det inte leder till att jag lägger mig till med ovanor i min teknik.

    Sen måste jag erkänna att jag tycker att namnet är bland det fånigaste jag hört. Exakt vad har 'forza' med japansk svärdskonst att göra?

    Edit Ett förtydligande: jodo handlar alltså om tekniker för att försvara sig mot (och vinna över) en svärdsman med hjälp av en trästav på ca 128 cm. Till skillnad från kendo så tränas jodo inte i fullkontakt eftersom man inte bär rustning när man tränar jodo

    måndag 5 februari 2007

    Stilstudie i kött

    1,2 kg högrev på väg att bli bouef bourgignon

    Gitto på besök

    I lördags kom trevliga Gitto förbi hos mig och M för drinkar och Sybarit. Men det blev inget Sybarit. Istället blev det:
    • Vanilla Cosmopolitan
    • GT
    • Bouef Bourgignon med nybakat bröd, Côtes du Rhône i glasen
    • Äppel & kanelglass
    • Kaffe och grappa

    En bra kväll helt enkelt. Sen gick hon på fest, jag och M gick till På Besök, Malmös trevligaste hak.

    söndag 4 februari 2007

    Kaffeglassen

    Efter att mina första försök med glassmaskinen blivit rätt tråkiga bestämde jag mig för att det nog faktiskt var en bra idé att läsa på, åtminstone lite grann. Sagt och gjort, jag bläddrade lite i böcker av både Nigella och Jan Hedh, tittade igenom min hög av tidningen Gourmet och surfade runt ett tag. Efter att ha inspirerats av Gourmet 3/04 och modifierat receptet därifrån blev det en kaffeglass som var bland det bästa jag ätit. Konsistensen blev mjuk och fin, smaken vuxen med djup fyllighet från sirapen och beska och bränd ton från kaffet som gör att sötman inte tar överhanden. Glassen passar utmärkt som den är, men ett ännu vuxnare sätt att servera den är att lägga en kula i ett cocktailglas och hälla över antingen några centiliter mörk rom eller en citruslikör som t.ex. Cointreau.

    Eftersom glassen gjordes rätt mycket på frihand utan löpande anteckningar, som det mesta jag gör i köket, så är det här ett försök att återskapa receptet. Pröva er fram.

    Några utgångspunkter:

    • Jag äger ingen espressomaskin, och gör därför fuskespresso på snabbkaffe – en till två teskedar snabbkaffe upplöst i ca fyra centiliter kokande vatten från vattenkokaren blir ett bra substitut i matlagning. Denna lösning fungerar även förvånansvärt bra om man vill göra cappucino eller latte hemma utan riktig maskin, men mer om det en annan gång.
    • Det är inte en absolut nödvändighet att värma upp smeten, men konsistensen blir bättre och glassen håller längre i frysen, även om den så klart är godast nygjord.

    Kaffeglass
    ca 4 portioner


    3dl vispgrädde
    4 stora äggulor
    1 dl (knappt) mörk sirap
    5 rågade teskedar snabbkaffe + 1 dl kokande vatten

    1. Börja med att göra kaffet och ställ åt sidan
    2. Vispa ihop äggulorna med sirapen och därefter grädden.
    3. Rör i kaffet. Smaka av sötman – beroende på vilket kaffe du använder kan det behövas lite mer sirap.
    4. Värm smeten, antingen i vattenbad eller på låg värme under konstant omrörning tills den tjocknar så att den täcker baksidan av sleven. Det är en bra idé att fylla diskhon med kallt vatten, så om smeten ser ut att bli för varm är det bara att dunka ner kastrullen i vattnet och vispa frenetiskt.
    5. Låt smeten svalna, gärna i vattenbadet så går det snabbare. Ett par nävar is i vattnet gör underverk om du har bråttom. Hit kan förberedas ett par timmar i förväg, det är bara att ställa smeten i kylen tills du är sugen.
    6. Kör smeten i glassmaskin när smeten är ordentligt sval, gärna kyskåpskall om man använder glassmaskin med kylpuck.

      Njut. Glassen är bäst direkt, men håller flera dagar i frysen.

    Adopterad älskling

    De trogna läsarna av Lisa & Johans blogg minns kanske att de vänligt nog adopterade bort sin avlagda glassmaskin efter att den ersatts av en yngre och vackrare modell (även om det inte blev den supermodell vi alla åtrår). Efter en strid på målsnöret knep jag maskinen framför ögonen på Gitto till hennes initiala förtret, även om det verkade gå över rätt fort.

    När maskinen väl hämtats och ny kylpuck inhandlats var det dags att prova underverket. Som första försök, och helt utan recept bestämde jag mig för en enkel jordgubbssorbet eftersom varken ägg, grädde, glykos eller andra roliga glassingredienser fanns hemma. Sagt och gjort, frusna jordgubbar tinades halvt och mixades med vit sirap och en aning pressad citron (lite citrus ger fräschör och lyfter fram jordgubbarnas smak på ett trevligt sätt).

    Tyvärr inleddes experimenten med en stor flopp! Mitt eget fel på grund av bristande tålamod, men efter att kylpucken tillbringat drygt sex timmar frysen brann nyfikenheten, så jag var ju tvungen att prova där framåt 22 på kvällen. Kylpucken var dock inte tillräckligt kall så smeten stelnade inte. Inte så mycket att göra åt saken, det fick helt enkelt bli jordgubbssorbet till frukost istället.

    Och resultatet? Inget att hänga i julgranen. Ordinär konsistens, alldaglig smak. Denna extremt enkla variant kan alltså fungera som nödlösning om man blir väldigt sorbetsugen när alla affärer har stängt, men överträffar egentligen inte köpt glass eller sorbet.

    Men som tur var skulle experimenten inte ta slut där! Nästa del: En kaffeglass av guds nåde