söndag 19 augusti 2007

Allmän barkunskap 2 - Dry Martini


Drajja. Drinkarnas drink. Kungen av cocktails. Få drinkar är lika mytomspunna som dry martini. Få drinkar pratas det lika mycket strunt om.

Låt oss börja med att säga det klart och tydligt: det finns inget "rätt" recept. Det finns vissa konventioner, men framförallt handlar det om personlig smak och estetik när du ska välja dina proportioner och, till viss del, ingredienser.

Den ursprungliga dry martinin bestod av allt att döma av lika delar gin och torr vermouth med ett par stänk orange bitter. Åtminstone gör det första kända nedskrivna receptet det. 1907 var året, vilket falsifierar den mest kända myten om martinins uppkomst, nämligen den att den första blandades åt Rockefeller av bartendern Martini di Arma di Taggia.

Hursom, med tiden slutade bittern ingå i standardreceptet, och någonstans i mitten av 1900-talet sjönk mängden vermouth i receptet dramatiskt. I framkant av den utvecklingen låg sådana som Hemingway och Churchill. Från att ha varit hälften av mängden minskade vermothen i standardreceptet till någonstans mellan 1/4 och 1/15 beroende på vem man frågar, och detta på bara något decennium.

Hur ska det vara då? Ska det vara en på tre, en på sju eller en på trettiotvå? Räcker det kanske med att det står en öppen flaska noilly i samma rum som det kylda cocktailglaset? Ska man nöja sig med att låta en solstråle lysa igenom (den oöppnade) vermouthflaskan ner i glaset? Eller kanske ringa sin bror i australien och be honom snegla på en flaska noilly?

Låt oss vara ärliga. Vill man inte ha någon annan smak än gin i sin drink är det nog bäst att man faktiskt dricker sin gin rent. Vermouthen behövs med andra ord för att det ska vara en dry martini. Att tävla i att dricka sin drajja så torr som möjligt är faktiskt bara fånigt. Med detta sagt vill jag bara upprepa vad jag sa i inledningen: den exakta mängden är en fråga om personliga preferenser.

Om vi håller oss till det som ändå får anses som konsensus så bör en dry martini bestå av gin, vermouth, oliv samt citronskal. Inget annat. Sen får du helt enkelt prova dig fram till dina egna proportioner. Personligen föredrar jag den på detta vis:

Dry Martini
per person

5 cl gin (helst Tanqueray Export)
1 cl Noilly Prat Vermouth
1 oliv + några ml spad
Citronskal, ca 3*1 cm (kan i nödfall uteslutas)
  • Häll gin och vermouth över rejält med is
  • Rör om noggrannt
  • Sila upp i cocktailglas
  • Spetsa oliven på tandpetare och lägg i. Det är bara trevligt om det följer med några milliliter spad
  • Skär en bit skal från en tvättad citron. Vrid citronskalet över drinken och släpp ner. Detta gör att det lägger sin en tunn hinna av citronolja på drinkens yta vilket ger en svag men delikat smak
  • Drick innan drajjan blir varm

Sen till den ständiga frågan: ska man skaka eller röra? Återigen florerar det otroligt mycket myter om vad som händer om man begår helgerånet att skaka sin drajja. Praktiskt taget alla dessa är bara strunt. Eftersom det är ytterst sällan en drajja blandas på gin från en helt nyöppnad flaska så är spriten redan mättad med syre. Du kommer alltså inte påverka smaken nämnvärt*. Det du däremot påverkar om du skakar drajjan är att den blir grumlig. Vilket inte är lika snyggt. Rör följaktligen.

*Om du inte tror mig är jag beredd att utmana dig. Jag är beredd att slå vad om en hel kvälls konsumtion av dry martini att det inte finns någon som kan skilja en rörd och en skakad drajja i ett blindtest. Sätt gärna emot.

7 kommentarer:

Anonym sa...

En drajja med olivspad i heter Dirty Martini, med citron så blir det en dry martini with a twist..
Du har alltså get ut receptet på en Dirty Martini with a twist..

Björn sa...

BFN: vad gäller olivspadet så har du delvis rätt. Det stämmer att martinin kan kallas dirty om det är olivspad i, men det är en fråga om proportioner. Såvida man inte sköljer sina oliver innan användning så får man alltid med lite spad. Frågan är bara hur mycket. Min poäng som jag försöker få fram till en ovan drinkblandare är att man inte behöver vara rädd för spadet - det är t.o.m trevligt om det följer med någon milliliter. För det är den mängden jag skrev om. Inte den cl eller så som man har i en dirty martini.

Vad gäller citronzesten så är du däremot helt enkelt ute och cyklar. Zest ingår i IBA:s officiella recept.

Så sammanfattningsvis: Nej, jag har inte gett receptet på en Dirty Martini with a twist - jag har gett receptet på en Dry Martini. I de proportioner jag personligen tycker den passar bäst.

ctail sa...

Själv sköljer jag oliven till min Martini noggrannt, och jag har fått intrycket att jag är långt ifrån ensam om motviljan mot olivspad. De senaste gångerna jag beställt en Martini ute har jag fått oliverna separat på en tandpetare ovanpå glaset eller på ett fat för att, antar jag, jag själv ska kunna bestämma om jag vill riskera att förorena drinken med olivspad.

Björn sa...

ctail: det tycker jag låter som ett utmärkt sätt av bartendern att hantera frågan när man inte vet exakt hur gästen vill ha sin drajja. Bra exempel på bra service.

I slutändan handlar det ju som sagt om personliga preferenser.

Anonym sa...

För det första: Suverän blog, läser så fort jag får tid och än har jag inte plöjt igenom hela.

För det andra: Enligt IBA så ingår väl bara själva citronoljan och inte skalet [zest]?

För det tredje: Vem bryr sig egentligen? Själv kör jag 1 + 7 med oliv.

Okej, det var allt helt enkelt.

/Zorro

Anonym sa...

Björn har rätt, det är en Dry Martini.Och att tävla om hur torr man kan få den är som sagt bara löjligt.
Då kan man lika gärna dricka ren Gin, och det är ingen DM.

Anonym sa...

Vad IBA tycker skiter man ju i, deras recept på Orgasm, Mai-Tai, Planter's Punch, etc. är ju helt uppåt väggarna.

En dry martini är med oliv, en dry martini med twist är med zest.
Tillsammans utgör det en sallad.