Sverige kan vara ett lustigt land i synen på mat och dryck ibland. Vi ses allmänt som 'early adopters' när det gäller trender i vad vi dricker, vilket märks bl.a genom att när Bacardi skulle lansera sin produkt Bacardi Razz för ett par år sedan så valde man Sverige som testland.
Resultatet? Succé! På bara ett års tid var det den mest sålda spriten på restaurang.
På samma sätt har vi varit extremt snabba att ta till oss nya trender på vinsidan. Ta bag-in-box som exempel. En stor del av det svenska vinet säljs idag i påse - betydligt högre andel än i de flesta andra europeiska länder.
Även på matsidan är vi påfallande odogmatiska och beredda att prova nya saker. Det här märks i att svenska kocklandslaget är ett av världens mest framgångsrika kocklandslag - medan de klassiska gastronomiska länderna som Frankrike och Italien sitter fast i gamla hjulspår är de svenska kockarna nyskapande och experimentvilliga. Något hårddraget skulle man kunna påstå att svenska toppkockar inspireras av traditionerna medan franska kockar hämmas av dem.
Visst, det är alltid riskabelt att hårddra när vi pratar om skillnader mellan länder, det handlar trots allt om gradskillnader och inte om artskillnader. Men faktum kvarstår, på bara några år har vi tagit till oss det thailändska köket till den milda grad att ytterst få mataffärer inte har kokosmjölk, fisksås och liknande produkter i lager. Vi har även fått ett nytt fenomen i sushihaken. Trots att det bara finns ca 2000 japaner i Sverige finns det över 200 sushirestauranger, och för många innerstadsmänniskor konkurrerar sushin med hämtpizzan som snabbmat framför tv:n på helgkvällar.
Om vi vill äta husmanskost på hyfsad restaurang är det lunch som gäller, utbudet på kvällstid begränsar sig i stort sett till de riktigt bra och de riktigt slabbiga krogarna.
Så långt gott och väl, det är väl inga problem med att vi är mottagliga för influenser utifrån, samtidigt som vi anpassar dem till våra lokala förhållanden? Lax-nigiri är t.ex inte alls lika dominerande i Japan som här, mycket eftersom vi har tillgång till billigare lax med rätt mycket bättre kvalitet.
Och det stämmer, begränsar vi oss till antingen mat
eller dryck är det inga som helst problem utan bara trevligt med den utveckling vi haft de senaste tjugo åren. Problemen kommer först i interaktionen mellan mat och dryck.
Eller för att vara mer exakt i kombinationen
mat, dryck, lagstiftning och restaurang. Den svenska alkohollagen är nämligen anpassad till den gamla tidens matlagning då det inte var mat om det inte var stekt eller långkokt. Alkohollagen ställer långtgående krav på vilken utrustning som skall finnas i ett kök - lagtexten talar om
kök för allsidig matlagning, vilket i dagligt tal brukar kallas
stekbordskravet.
För att en restaurang ska få utskänkningstillstånd krävs alltså stekbord. Och för att få stekbord måste man ha en ventilationsanläggning godkänd för stekbord, vilket är betydligt dyrare än vanlig ventilation.
Detta oavsett om man sen steker eller inte. Det är nämligen så att lagen tar sikte på att köket är utrustat så att det går att laga 'allsidig mat' från grunden, inte att krogen faktiskt gör det.
Det innebär alltså i klartext att en krog som bara värmer halvfabrikat kan få tillstånd under förutsättning att man gör det i ett välutrustat kök,
medan en krog som tillagar samma mat på samma sätt blir nekade utskänkningstillstånd om köket är för litet.
Konsekvensen av det här är att en renodlad sushirestaurang i praktiken aldrig kan få rätt att servera sake eller starköl till sushin. Enligt mitt tycke är sushi bra mycket mer 'riktig mat' än den som serveras på många av de slabbiga ölhaken. Det är svårt att förstå varför de sunkiga haken som nästan aldrig serverar någon mat ska få servera öl, medan de ambitiösa sushirestaurangerna inte ska få servera sake. Det skulle ju knappast leda till ökad fylla eller andra problem.
Men just det, det är ju inte mat om det inte är stekt. Tänkte inte på det.
Om du också är arg över att inte få dricka vare sig öl, sake eller champagne till sushin kan du alltid maila folkhälsominister Maria Larsson och säga vad du tycker. Hon nås på registrator@social.ministry.se