onsdag 31 januari 2007

Pilgrimsmusslor med tryfferad rotfruktspuré

Tredje rätten på nyårsmiddagen.

Det här är fantastiskt gott och går att förbereda långt i förväg, så att det bara är några få minuters jobb precis innan servering. Purén funkar med de flesta rotfrukter. Själv tycker jag den blir godast på persiljerot, men även jordärtskocka, palsternacka eller rotselleri blir bra. Potatis behövs eftersom den innehåller mer stärkelse och därmed blir konsitensen lenare.


1 potatis
rotfrukt, dubbla mängden mot potatis
en skvätt grädde (kan ersättas med mjölk)
fisk/skaldjursfond
tryffelolja

pilgrimsmusslor

  1. Skala och tärna potatisen och rotfrukten (så går de snabbare att koka)
  2. Koka ordentligt mjuka (~15 minuter) i saltat vatten. Bara precis så mycket vatten att det täcker.
  3. Häll av vattnet och mixa med mixerstav. Justera konsistensen med lite grädde eller mjölk.
  4. Smaka av med lite fond samt salt och peppar. Hit kan förberedas ett par timmar innan. Kyl isåfall väl, och slå på en liten skvätt grädde eller mjölk till när du värmer upp.
  5. Smaksätt med några droppar god tryffelolja. Ta det försiktigt så att inte tryffeln tar över, den ska bara anas svagt.
  6. Precis innan servering stek pilgrimsmusslorna snabbt i smör i en ordentligt het panna. De ska ha en rå kärna, och ett nästan karamelliserat yttre.Tiden beror till stor del på hur stora dina pilgrimsmusslor är, men en minut på varje sida är en bra riktlinje.
  7. Lägg upp och njut, gärna med champagne eller annat gott bubbel.

tisdag 30 januari 2007

Bostad sökes!

Jag ska flytta till Stockholm i vår/sommar och är i behov av bostad. Så om du har en lägenhet i Stockholm du vill bli av med eller byta mot en riktigt fin lägenhet i Malmö så hör av dig. Bilder och mer info om lägenheten i Malmö finns här

Även om jag självklart helst är ute efter ett förstahandskontrakt eller permanent byte så kan andra hand eller lånbyte under ett år eller så funka det med. Allt från rymlig 1:a till 4:a är intressant för mig.

lördag 27 januari 2007

Lisas utmaning

Så, jag har blivit utmanad. Det är inte mycket att göra, är handsken kastad måste den ju plockas upp: klart jag ska läsa tio böcker av kvinnliga författare direkt efter varandra.

Men det ska sägas, jag har som vana att alltid ha flera böcker igång samtidigt, så jag kommer nog faktiskt läsa manliga författare parallellt. Jag vill faktiskt läsa klart Heat av Bill Buford. Och Johan Norbergs senaste bok ligger också och väntar på nattduksbordet.

Sen ska jag säga till mitt försvar att den senaste boken jag läste ut var av en kvinnlig författare (The harsh cry of the heron av Lian Hearn. Fantastisk!), och av de två böcker jag läser aktivt just nu är den ena av en kvinna (Juliet Erickson).

Men som sagt, är man utmanad så är man. Jag ska återuppta mitt läsande av E Jean Carrols gonzo-biografi av Hunter S Thompson och sätta igång med Siri Hustvedt, vilket M tyckt jag borde i vilket fall. Sen får vi se vad det blir därefter. To kill a mockingbird kanske? Det blir en blandning av skönlitteratur och fakta för min del i vilket fall.

Fler rapporter följer.

fredag 26 januari 2007

Mer om sushi

Efter att utgjutit mig om vad jag tycker om den svenska alkohollagen i relation till sushi kanske det är på sin plats att skriva något om vad man egentligen ska dricka till sin sushi?

Svaret är enkelt: du ska dricka champagne.

Ofta rekommenderas vita viner med svag sötma och rätt hög syra, som t.ex tysk halvtorr riesling. I dagens DI rekommenderar Röttorp Cono Sur Gewürztraminer, en chilensk lätt variant av den vanligtvis så potenta och parfymerade gewürztraminerdruvan. Men jag säger det fortfarande: du ska dricka champagne.

Sake är av naturliga skäl en klassisk dryck till sushi, och det är absolut inte fel. Tyvärr är utbudet på Systembolaget allt annat än bra, men Masumi Karakuchi Ki-ippon tycker jag är en fullt passabel och rätt prisvärd sake. Men jag vidhåller: du ska dricka champagne.

Öl då? Jodå, ljus lager funkar det också. Både Asahi och Sapporo finns i ordinarie sortimentet och är rätt trevliga. Trots att båda är licensbryggda i europa. Men fortfarande: du ska dricka champagne.

Så, när vi väl har gjort klart att det är champagne du ska dricka kan vi istället gå in på vilken sorts champagne som passar. Jag skulle säga att du ska satsa på en ganska lätt, väldigt frisk champagne. Min personliga favorit är Pol Roger. Deutz är också jättebra.

Hur gärna man än vill så kan man ju tyvärr inte alltid dricka champagne. Iallafall inte med den typen av inkomster jag har. Då är det tur att det finns andra prisvärda alternativ. Italienska Rotari är faktiskt löjligt prisvärd och ruggigt god till sushi. Maria Séptima från Argentina var för sina 74 kronor ett fullkomligt fynd. Tyvärr är den slut*, Systembolaget tog bara hem 4000 flaskor. Men jag hoppas intensivt att det kommer en ny leverans till Systembolaget i sommar. Isåfall ska jag bunkra ett par lådor till all den sushi jag tänker stoppa i mig när solen skiner. 2006 kom Maria Séptima i juli, så ungefär så års i år kan det vara läge att hålla utkik.


*Dessvärre är det till en liten del mitt fel. Jag bad min lokala butik beställa alla flaskor som fanns kvar. Det blev nio flaskor från tre olika systembolagsbutiker. Två av dem ligger fortfarande hemma i min kyl...

Navelskåderi

Min första googleträff. Wohoo!

Nån har kommit hit genom att googla på 'antipasto misto recept', och min nyårsmiddag var nummer tre i googles träfflista.

torsdag 25 januari 2007

Något om att äta och dricka

Sverige kan vara ett lustigt land i synen på mat och dryck ibland. Vi ses allmänt som 'early adopters' när det gäller trender i vad vi dricker, vilket märks bl.a genom att när Bacardi skulle lansera sin produkt Bacardi Razz för ett par år sedan så valde man Sverige som testland.

Resultatet? Succé! På bara ett års tid var det den mest sålda spriten på restaurang.

På samma sätt har vi varit extremt snabba att ta till oss nya trender på vinsidan. Ta bag-in-box som exempel. En stor del av det svenska vinet säljs idag i påse - betydligt högre andel än i de flesta andra europeiska länder.

Även på matsidan är vi påfallande odogmatiska och beredda att prova nya saker. Det här märks i att svenska kocklandslaget är ett av världens mest framgångsrika kocklandslag - medan de klassiska gastronomiska länderna som Frankrike och Italien sitter fast i gamla hjulspår är de svenska kockarna nyskapande och experimentvilliga. Något hårddraget skulle man kunna påstå att svenska toppkockar inspireras av traditionerna medan franska kockar hämmas av dem.

Visst, det är alltid riskabelt att hårddra när vi pratar om skillnader mellan länder, det handlar trots allt om gradskillnader och inte om artskillnader. Men faktum kvarstår, på bara några år har vi tagit till oss det thailändska köket till den milda grad att ytterst få mataffärer inte har kokosmjölk, fisksås och liknande produkter i lager. Vi har även fått ett nytt fenomen i sushihaken. Trots att det bara finns ca 2000 japaner i Sverige finns det över 200 sushirestauranger, och för många innerstadsmänniskor konkurrerar sushin med hämtpizzan som snabbmat framför tv:n på helgkvällar.

Om vi vill äta husmanskost på hyfsad restaurang är det lunch som gäller, utbudet på kvällstid begränsar sig i stort sett till de riktigt bra och de riktigt slabbiga krogarna.

Så långt gott och väl, det är väl inga problem med att vi är mottagliga för influenser utifrån, samtidigt som vi anpassar dem till våra lokala förhållanden? Lax-nigiri är t.ex inte alls lika dominerande i Japan som här, mycket eftersom vi har tillgång till billigare lax med rätt mycket bättre kvalitet.

Och det stämmer, begränsar vi oss till antingen mat eller dryck är det inga som helst problem utan bara trevligt med den utveckling vi haft de senaste tjugo åren. Problemen kommer först i interaktionen mellan mat och dryck.

Eller för att vara mer exakt i kombinationen mat, dryck, lagstiftning och restaurang. Den svenska alkohollagen är nämligen anpassad till den gamla tidens matlagning då det inte var mat om det inte var stekt eller långkokt. Alkohollagen ställer långtgående krav på vilken utrustning som skall finnas i ett kök - lagtexten talar om kök för allsidig matlagning, vilket i dagligt tal brukar kallas stekbordskravet.

För att en restaurang ska få utskänkningstillstånd krävs alltså stekbord. Och för att få stekbord måste man ha en ventilationsanläggning godkänd för stekbord, vilket är betydligt dyrare än vanlig ventilation.

Detta oavsett om man sen steker eller inte. Det är nämligen så att lagen tar sikte på att köket är utrustat så att det går att laga 'allsidig mat' från grunden, inte att krogen faktiskt gör det.

Det innebär alltså i klartext att en krog som bara värmer halvfabrikat kan få tillstånd under förutsättning att man gör det i ett välutrustat kök, medan en krog som tillagar samma mat på samma sätt blir nekade utskänkningstillstånd om köket är för litet.

Konsekvensen av det här är att en renodlad sushirestaurang i praktiken aldrig kan få rätt att servera sake eller starköl till sushin. Enligt mitt tycke är sushi bra mycket mer 'riktig mat' än den som serveras på många av de slabbiga ölhaken. Det är svårt att förstå varför de sunkiga haken som nästan aldrig serverar någon mat ska få servera öl, medan de ambitiösa sushirestaurangerna inte ska få servera sake. Det skulle ju knappast leda till ökad fylla eller andra problem.

Men just det, det är ju inte mat om det inte är stekt. Tänkte inte på det.


Om du också är arg över att inte få dricka vare sig öl, sake eller champagne till sushin kan du alltid maila folkhälsominister Maria Larsson och säga vad du tycker. Hon nås på registrator@social.ministry.se

tisdag 23 januari 2007

Fredagsmiddag

M gjorde sallad på avocado, rödlök, grillad paprika, cashewnötter, oliver, kruspersilja och romansallad (?), med bara lite balsamico och olivolja. Jag stekte entrecote.

Kändes som sommar

Skenet bedrar

Gullig katt:
Elak katt:

Bot mot elak omvärld

Lisa har sedan länge lärt oss om vaniljens förträfflighet i att gifta ihop olika smaker och jämna till skarpa kanter. Intagen på rätt sätt (i sprit) kan vaniljen göra den hårdaste dag mjuk och behaglig.

En favoritdrink på vanilj är Vanilla Cosmopolitan. Låt mig först berätta lite om min syn ingredienserna innan vi kommer till det faktiska receptet:

Jag tycker att Cosmopolitan ofta blir ganska vattniga och bleka i smaken. Den främsta anledningen till det är att de flesta av oss (liksom de allra flesta restauranger) förvarar vår sprit i rumstemperatur. När vi häller ljummen sprit i shakern kommer obönhörligen en del av vår is att smälta, och därmed att späda ut drinken lite.

Detta är inte bara dåligt, i många drinkar vill faktiskt vi ha den effekten - en drajja gjord på riktigt kall (importerad) Tanqueray blir faktiskt lite väl stark eftersom den håller stadiga 47,3%, medan rumsvarm Tanqueray skakad med massor av is blir precis lagom starkt. Av samma anledning är det helt rätt att kyla ginen innan du blandar drajja på den om den bara håller 40, eller gud förbjude 37%

Nåväl, åter till Cosmon (varför handlar mina bloggposter om drinkar om drajjor hela tiden?!): när vi blaskar i tranbärsjuice späder vi drinken ännu mer, och vattnet från både smält is och tranbärsjuicen är helt enkelt för mycket vatten för min smak.

Därför använder jag uteslutande koncentrerad tranbärsjuice när jag blandar Cosmopolitan. Jokk har en variant till överkomligt pris som finns i nästan alla välsorterade mataffärer.

Förresten, det här receptet är baserat på Absoluts vaniljvodka. Om du använder T&Q Cariel kan det vara en idé att minska lite på likören och ta lite mer lime eftersom den vaniljvodkan är så söt. Och andra vaniljvodkor? Tja, du får helt enkelt prova dig fram.



Vanilla Cosmopolitan
Per person

3 cl Vaniljvodka
2 cl Cointreau eller annan trippel sec
2 cl färskpressad lime (~1/2 lime)
2 cl koncentrerad tranbärsjuice

  1. Skaka ordentligt med massor av is

  2. Sila upp i cocktailglas

  3. Runda av din dag


Alla mina drinkrecept brukar vara baserade på 5 cl sprit. Det beror på att jag tycker det brukar vara en ideal storlek på drinkar. Iallafall i de glas jag använder hemma.

måndag 22 januari 2007

Liberalism för liberaler, kannibalism för kannibaler

En välskriven sågning friskar alltid upp. Särskilt när den levereras i saklig och lakonisk ton. Och det är inte ofta som samma text sågar både marknadsfundamentalism, post-feminism, kulturrelativism och religioners anspråk på inflytande över samhället. Läs världens tolv sämsta idéer

Sommarminnen


Kendo i kvällningen en varm sommarkväll. Därefter rosévin och picnic. Det är vad jag längtar efter just nu.

På min önskelista

Ibland är det kul när saker går fel. När det slår slint i huvudet på högt uppburna personer med näst intill obegränsade resurser kan det ibland uppstå ofrivillig komik på en nivå som får mig att skratta så att tårarna rinner.

Den senaste favoriten är brittiska arméns kycklinguppvärmda atombomb.
I korthet: under det kalla krigets kallaste dagar tog en grupp brittiska vapenutvecklare fram landminor bestyckade med kärnvapen som skulle grävas längs den öst/väst-tyska gränsen i händelse av sovjetisk invasion.

Det visade sig dock finnas ett problem. Minan kyldes ner så mycket av att ligga i marken att elsystemet inte fungerade, och därmed fungerade inte heller kärnladdningen.

Lösningen? Att slänga in ett hundratal kycklingar och ett par nävar kycklingfoder! Kycklingarna förväntades överleva ca en vecka, vilket skulle räcka mer än väl, och under tiden generera tillräckligt med värme för att elektroniken skulle fungera. Följaktligen: en kycklinguppvärmd atombomb (ger uttrycket termonukleär en helt ny betydelse!).

Tror ni inte på mig? Läs om Blue Peacock! Som extra rolig detalj kan man notera att hemligstämpeln på projektet lyftes den 1 april 2004, vilket fick många att tro att det var ett ovanligt bra aprilskämt. Men det är alltså på fullaste allvar.

Nästa del: Domedagsvapnet som skulle tjudras vid en påle
Bubblare: Den flygande stridsvagnen

fredag 19 januari 2007

Redan sur

Första veckan med blogg. Redan irriterad på blogger som slumpvis ändrar formateringen på det jag skrivit. Slumpvisa extra blankrader, dubbla radavstånd när man minst anar det och hela stycken som försvinner. Hurra!

Granité på blodgrapefrukt och campari


En trevlig rätt att friska upp munnen med under en lång middag. Balansen mellan syra, sötma och den ganska höga beskan gör att man blir sugen på resten av rätterna. Eftersom granitén innehåller alkohol är det absolut nödvändigt att göra den dagen innan, annars hinner den inte frysa tillräckligt.

Granité
för 2-4 personer

1 blodgrapefrukt

4 cl campari

  1. Pressa blodgrapefrukten och blanda med campari. Häll upp i skål, glassbunke eller liknande och ställ i frysen över natten

  2. Ställ även in de glas eller skålar du tänker använda till serveringen i frysen, annars smälter granitén alldeles för fort

  3. Låt frysa ordentligt, minst 12 ibland 24 timmar beroende på frysen

  4. Precis innan servering tar du fram den frusna blandningen och 'hyvlar' den med en sked så att du får stora iskristaller som påminner om en blandning av snö och issjok. Den är rätt mjuk, så det brukar vara ganska lätt

  5. Lägg upp i de kalla glasen och låt dig uppfriskas

Det funkar att göra det här receptet på vanlig grapefrukt eller apelsin om man så föredrar. Att använda köpt juice av bra kvalitet går det med, men det är alltid godast med färskpressat.

onsdag 17 januari 2007

Margarita

En del saker här i livet kan man vara säker på. En sådan sak är att varje bartender eller drinkfantast med självaktning har mycket starka åsikter om hur vissa drinkar ska blandas. Den vanligaste drinken att gräla om är Dry Martini.

Vilka proportioner gäller? Ska det vara en på tre, en på sju eller en på trettiotvå? Räcker det kanske med att det står en öppen flaska noilly i samma rum som det kylda cocktailglaset? Ska man nöja sig med att låta en solstråle lysa igenom (den oöppnade) vermouthflaskan ner i glaset? Eller kanske ringa sin bror i australien och be honom snegla på en flaska noilly?

Riktigt lika starka känslor hörs sällan om Margarita, men det innebär inte att barflugorna är mer överens om hur en god sådan skall blandas, bara att den inte är lika kul att gräla om. Kan det bero på att skaparen* av Margaritan fortfarande lever?

Hursomhelst, jag vill ha min Margarita gjord på lika delar vit tequila och färskpressad lime, samt aningen mindre triple sec (helst cointreau), alltså:

Margarita
per person

3 cl vit tequila
2 cl cointreau
3cl färskpressad limejuice (~1 lime)

  1. Skär upp limen och gnid kanten på cocktailgalsen först i lime och sedan i salt. Jag använder en sked fylld med flingsalt, men det går lika bra att hälla ut salt på en tallrik och doppa ner glasen
  2. Pressa limen och häll ner alla ingredienser i en shaker med mycket is. Jag skojar inte, ta mer is än du tänkt från början. Och gärna ännu lite till. Om du inte har tillräckligt med is blir drinken blaskig och trist
  3. Skaka som en tok ett par sekunder och sila upp i glasen

*Jag är medveten om att det är omstritt huruvida Margaret Sames verkligen var först med blanda en Margarita, men den varianten av historien är roligast. Och ibland är estetiken viktigare än etiken.

Antipasto misto

Jag har turen att bo nära Möllans Ost, vilket är otroligt praktiskt när man vill ha lite goda korvar och skinkor som plockmat. Dagen innan nyår gick jag ner till butiken för att handla inför middagen. Tyvärr upptäckte jag att jag inte var den enda som tänkt så, vilket innebar att jag fick köa närmare en timme innan det blev min tur. Trots folkmassan var personalen lika trevlig som vanligt.

Tryffelsalamin från Möllans Ost är bland det godaste jag vet, vilket innebar att nästan halva den bit jag köpt åts upp samma kväll. Det är därför man köper ett par centimeter extra när man köper tryffelsalami!

Vidare blev det lite lufttorkad skinka, små söta runda minisalami, fetaostfyllda oliver och novello-oliver. Samt margarita i glasen.

Nyårsmiddagen

Efter vissa kval bestämde jag och M oss för att inte gå på någon av de middagar vi var bjudna på, utan istället lagade jag mat hemma till oss. Detta var vad som bjöds:

Antipasto misto
Margarita

Skaldjurssallad med krämig vinägrett
Pol Roger

Halstrade pilgrimsmusslor med tryfferad rotfruktspuré

Blodgrapefrukt- och camparigranité

Älgtournedos med getosttarte och rödvinssky
Santa Sofia Amarone

Ostar och russinbröd

Key Limepaj med grillad, rommarinerad ananas och nygjord ananassorbet
Asti

Syftet när jag satte menyn var att den skulle gå att förbereda så långt som möjligt. Jag ville inte behöva stå i köket i sista minuten genomsvettig och stressad eller behöva kasta i mig maten för att springa och utföra en massa arbetsmoment under middagen(som att röra i risotto!). Menyn skulle vara lättjobbad helt enkelt! Och det var precis vad den blev. Ytterst få moment utförs a la minute, det mesta behöver bara värmas och smakas av.

Fortsättning och recept följer!

tisdag 16 januari 2007

Programförklaring

Den här bloggen kommer troligen att handla ganska mycket om mat, vin och krogliv. Det blir säkert en del politik, kanske lite kendo och antagligen en aning populärkultur.

Däremot har jag inte tänkt skriva om mitt arbete.

Kommentarer tycker jag om, men undvik helst att vara anonyma.
Signaturer, pseudonymer och alter egon går självklart bra.

Ni får som ni vill

Ok, jag ger mig. Så nu har jag också en blogg.