All matlagning kan ju inte gå som planerat. Men när man för en gångs skull följer ett recept, därtill från en person som ska veta vad de talar om, så förväntar jag mig ändå ett resultat som ligger någonstans i samma härad som det som utlovas.
Inbitna läsare av matbloggosfären minns vilken kontrovers som omgivit vår mest uppburne sockerbagare. På sätt och vis var det tur att jag saknade bredbandsuppkoppling strax innan påsk, annars hade jag nog skrivit inlägg som inte bara tangerade, utan gått långt över gränsen för förtal.
Låt mig bara säga som så här: efter att mycket nogsamt ha följt Jan Hedhs recept på praliné fick jag ett stort karamelliserat block man kunde slå ihäl folk med. Nästa gång jag vill ha en krämig nötsmet att fylla mina chokladpraliner med gör jag den på frihand. Det blir nog bättre så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
I know what you're talking about... Följer man hans recept kan det gå hur som helst. Ibland blir det fantastiskt, men ibland blir det totalt värdelöst. Ibland gör man bäst att använda den väldigt osexiga Vår Kokbok, där är recepten iaf failproof. :)
Hmm. Har jag inte hört rykten om vad han luktar?
Det enda jag någonsin har lyckats med ur hans böcker och jag äger vid det här laget och konstigt nog fyra av dem, så är det ett sorts bröd som jag har framgång med. Det tar dock bara halva tiden mot vad han anger innan det är färdiggräddat. Jag vet inte varför jag har handlat de där böckerna heller. De driver upp mitt blodtryck något enormt och retar mig till döds.
Skicka en kommentar