Igår kväll hade jag nöjet att bjuda Margit och Fahd på bacondrinkar. Eller, om man vill vara mer exakt, drinkar gjorda på baconinfuserad sprit.
Smaksättningen av spriten är inte alls svår, och kräver heller inte särskilt mycket arbete. Du behöver dock börja en dag i förväg. Metoden jag använder är en som kallas 'fat wash', vilket är klassisk gammal metod vid ex. parfymframställning.
Principen går ut på att flytande, smakbärande fett blandas med sprit. Spriten och fettet blandas, och får vila en stund så att smaker går över från fettet till spriten. Blandningen kyls därefter så att fettet stelnar och enkelt kan silas bort.
Stek alltså bacon på relativt låg temperatur tills allt fett smält. Du vill inte att baconet ska bli bränt eller för hårt stekt innan allt fett smält ut, därav den låga temperaturen.
Häll därefter fettet i rumstempererad sprit, skaka om och låt stå. En timme eller två räcker, men har du tid är det inte fel att låta blandningen stå i rumstemperatur en eller ett par dagar.
Ställ in burken i kylen över natten så att fettet stelnar ordentligt. Gör hål i fettlocket och sila spriten genom en finmaskig sil som fångar upp eventuella fettflagor.
Din baconsprit är nu klar att användas.
Vilken sprit passar då att smaksätta med bacon? Enkelt uttryckt kan du gå två olika vägar. Antingen använder du en neutral sprit, som vodka eller gin, eller så väljer du en sprit vars egen smakprofil passar ihop med bacon, som lagrad rom.
Jag har även provat ljus rom och bourbon, och inget av det blir dåligt, men det lyfter inte heller fullt ut. Bourbonen har jag blivit lite besviken på, trots att det i teorin borde vara fantastiskt så försvinner baconet lite i bourbonen. Jag tror smakprofilerna är alltför lika varandra där helt enkelt. Men lagrad rom och gin är mycket bra val, vodka ok.
Hur mycket bacon behöver du då? Tja, det beror lite på hur fett och smakrikt ditt bacon är, men också på vilken sprit du använder.
Jag tog 1 paket bacon till ca 2o cl gin, och ett paket till ca 12 cl lagrad rom. Jag tycker det gav lagom mycket smak, men du väljer själv så klart.
När du ska blanda drinkar kan du enklast försöka gå på klassiska tillbehör till bacon, som ägg eller tomat t.ex, eller på drinkar där det känns som att lite sälta och rökighet skulle tillföra något extra.
Jag började med en White Bloody Bacon på bacongin, tomatvatten, citron och socker. (Tomatvatten gör du genom att att mixa tomater och sen låta röran rinna av genom ett kaffefilter eller en ren kökshandduk. Tar ett par timmar, och vätskan du får blir vattenklar.) Alls inte oäven, även om jag träffade lite fel med sötman. Som första försök klart godkänd, och lite roligt med en vattenklar bacon- och tomatdrink.
Följde raskt upp med en drink inspirerad av Earl Grey MarTEAni hos Pegu Club. Earl grey-te fick dra i rumstempererad bacongin en timme. Blandades sedan med färskpressad apelsin, lite citron, sockerlag och äggvita. Skakades ordentligt.
Det här blev riktigt bra. Komplext, de olika citrustonerna gick i varandra, teet kändes tydligt på slutet. En vuxen drink som smakar som en hel sommarfrukost. Nämnet blev därför enkelt: Breakfast Club!
En Bacondaiquiri passerade förbi med den äran. Gott, bacon funkar bra med en klassisk daiquiri (5:2:1 rom, lime och sockerlag).
Vi gick över till Margits favoritdrink, den hon vill ha serverad på sin begravning: Sungold Zinger på bacongin och muddlade gula tomater. Så god att hon studsade upp och ner i soffan lyckligt leende.
En Bacon Old Fashioned blev lyckad, även om baconet som sagt försvann lite i bourbonen.
En improviserad drink på ljus rom, körsbär och maraschino passerade också förbi. God den med, även om den inte lämnade några bestående intryck.
Därefter kom vi till kvällens kanske allra mest lyckade kombo: Bacontoddy!
2 äggulor och knappt 2 msk socker vispades vitt och luftigt. I med 10 cl bra lagrad rom och kokande vatten under snabb vispning. Precis lagom till tre små förvärmda koppar.
Så gott! Sältan och rökigheten fyller ut precis det som saknas i en vanlig äggtoddy. Sliskigheten dämpas, komplexiteten ökar. Det här var drinken där baconet gav den största förbättringen, även om Margit nog tyckte de gula tomaterna var godast...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag skulle vilja att både tomatdrinken och eggnogen serverades på min begravning. Alla ska bli fulla ändå ju! Tack för en fullkomligt lysande kväll, fina Björn!
Detta var en intressant läsning ska ta och prova det någon gång.
Skicka en kommentar