Wally

Wallenbergare är på pappret förrädiskt enkla att göra, men åh så svåra att få bra! Grunden är kalvfärs, äggula och grädde. 1:1. Alltså en äggula och en deciliter grädde per 100 gram kalvfärs. Salt och peppar, inget mer.

Mixas slätt, formas med blöta händer och paneras med ströbröd. Serveras med små gröna ärtor, rårörda lingon, potatismos och skirat eller brynt smör. Lätt va? Som sagt, förrädiskt enkelt på pappret...

Lite att tänka på:

• Alla ingredienser måste vara riktigt kalla. Annars går det åt helvete.
• Mixa inte i kannmixer/blender. Jag har provat, det funkar inte. Matberedare med knivar är grejen.
• Du måste smaka av den råa färsen. Annars är det nästan omöjligt att få sältan rätt. Stek en liten klutt om du är livrädd för rå köttfärs.
• Spola kallt vatten över händerna före varje gång du ska forma en biff. Annars klibbar smeten fast något hemskt.
• Smeten är så mjuk att den är svår att hantera. Enklaste sättet att panera är att strö ströbröd på en skärbräda eller plåt som du sedan lägger biffarna på. Strö ströbröd ovanpå biffarna när alla är formade.
• Var försiktig vid hantering, särskilt när du ska vända i stekpannan. Annars är det lätt att de havererar.
• Wallenbergarna ska vara tjocka, och det gör det svårt att steka dem färdiga. Bryn utsidan och skicka in i ugnen på 150 grader för att gå färdigt.
• Gör gärna mos, ärtor mm i god tid och låt stå varmt på sidan av spisen, för du kommer behöva fullständig uppmärksamhet på biffarna när de är i stekpannan eller på väg i eller ur.
• Lycka till! När allt blir rätt är det en gudaspis!

Vad dricker man då till? Ja du, det är inte lätt. Ärtorna ger sötma, lingonen är notoriskt svåra att få att fungera med vin på grund av syran och sötman.

Öl eller mjölk passar bäst. Vill du dricka rött så prova en zinfandel - ofta sägs den druvan vara den enda som klarar av lingonsylt.